- Project Runeberg -  Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 1. 1690-1794 /
14

(1896-1900) [MARC] Author: Wilhelm Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Högwälborne Herr Öfverste och Commendant,

Nådigste Herre.

»Såsom jagh utlii Norrige widli min ringa handtering, som är
åtskillige wackre Commoediers agerande, så wähl medh dhe stora
Marionetterna, som lefwande personer, hafft den ena stora olyckan
effter den andra, för uthan* det jagh genom döden beklageligen mist
min Sahl. k. hustru, som jempte migh i Sorgen. lämbnat 5 fattiga
barn, igenom hvilket alt jagh är så uth blottad och medellöös blefwen,
att jagh eij har det ringaste, hwar medh jagh kan komma till min
hemhwist i Stockholm, hwaräst jagh är inwåuare och Kongl. Maijt.s
skattdragare; hwarför länder till Höghwälborne Herr Öfwerste och
Commendant min aldra ödmjukaste böön och begiäran, det täcktes
Högwälborne Herr Öfwerste och Commendanten nådigst förunna migh
att uthi denna berömbde staden Giötheborg, hwaräst jagh nu med
stoor kostnadh hint, agera några gånger, på det jagh må kunna igenom
Höghwälborne Herr öfverstens och Commendantens höga nådh förtiena
åth migh och dhe fattige många mina En liten Reesepenning till
Stockholm, förmodendes jagh i ödmiukhet så beflita migh det förrätta, att
det till alles Nöje och vvällbeliagh aflöpa skall. Afwachtandes en Nådig
böönhörelse, hwilken skall förplichta migh medh aldra ödmiukaste
wyrdnad att framhärda så länge jagh lefwer

Höghwälborne Herr Öfwerstens och Commendantens
aldra ödmiukaste tienare
Martin Neggebauer».

öfverste Nils Posse förordade verkligen hos
magistraten Neygebatiers önskan, ehuru »närvarande
krigscon-junkturer i riket icke gerna kunna medgifva någon särdeles
lust och tidsfördrif med sådant, som ej utan omkostning
och gravation kan ske».

Oroligheterna under den närmast följande tiden
vållade också, efter allt att döma, att i sjelfva verket dylika
nöjen alldeles uteblefvo, och man träffar icke mer någon
skådespelaretrupp i Göteborg förr än efter Carl XII:s död.1

1 Enär det torde vara skäl att icke alldeles utelemna dem, som,
ehuru icke skådespelare i egentlig mening, dock liksom dessa bidrogo
till allmänhetens förlustelse, ncmligen akrobater, lindansare,
marionettspelare och dylika, så mycket hellre som dessa gyckelmakare och
teaterbanden stodo hvarandra mycket nära i fråga om prestationerna,
sä anföres här nedan livad om dessa är bekant:

År 1673 förekommer en Matlus Dubowischij, som hade att bjuda
på 3 björnar; vid afresan från staden erhöll »direktören» intyg af
magistraten om att han och hans folk under vistelsen här icke gifvit
anledning till klagomål.

Den 23 ¡g1688 beviljades en italiensk lindansare, som hade pass
från landshöfding Tungel i Halmstad, tillåtelse att under några veckor
få »agera commedier», dock ej på söndagar eller större högtidsdagar,
och den 28/i 1697 erhöll en annan lindansare, Christoffer Damm,
med-gifvande att, på behagelig tid visa sin konst. Den senare återkom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwgbgteat/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free