Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skogen, till trakter från hvilken zon och vid hvilken
årstid som helst. Salen måste representera praktfulla
interiörer af hvilken byggnadsstil som helst, under det
bondstugan derjemte fick tjena såsom fängelse»1 o. s. v.
Kostymerna utgjordes merendels af de kläder man
hade i hvardagslag, men barockt utstofferade. Allt detta
gäller dock säkert i endast inskränktare grad ett sådant
sällskap som Stenborgs.
Spektakeldagar under denna termin voro Måndagar,
Onsdagar och Fredagar,1 2 och föreställningarne började
redan kl. 5 e. m. som man finner af annonserna. Dessa
senare omtala nu äfven för första gången biljettpriserna,
hvilka voro endast tvenne, nemligen 2 daler Smt för
première och 24 öre för galleriet. För att kunna bedöma
ungefarliga värdet häraf i vårt nuvarande mynt, kan det
vara nog meddela, att man samtidigt i Vauxhallen fick en
portion vildt för 24 öre och en hel butelj portvin för 2
daler.
Det heter i spektakelannonsen för den 9 Febr. att
»inga ute varande Billetter utom de perpetuella gälla denna
gång». Hvad de förra beträffar, skulle man kunna
närmast tänka på sådana, som blifvit köpta men ej ännu
använda; med »perpetuella» åter förstås
abonnements-biljetter.3
Det sällskap, med hvilket Petter Stenborg nu besökte
Göteborg, var märkvärdigt fåtaligt; det utgjordes nemligen
af direktören sjelf samt aktörerna Adolf Fredrik Neaman,
Sven Lindström, Söderberg, Hans Lindstedt, Elias Nisswandt,
Ljunggren och Jonas Holm, madam erna Löfblad och
Ljunggren samt mamsellerna Bruch och Maja .4
Neuman tillhörde truppen 1767 åtminstone, ehuru
icke oafbrutet, och blef der den framstående Löfblads
efterträdare i Arlequinsroller; var icke ringa begåfvad och
skref tillfällighetsvers af stundom icke oäfven beskaffenhet.
Född 1746 och sonson af e. o. professorn i orientaliska
språk, i Upsala, hade han, sedan fadern råkat i olycka,
1 Erik Lund, Blad ur Svenska Teaterns historia i tidskriften Nu,
1874, sid. 452.
2 Hwad Nyttf 16,’2 1776, jemf. en annons af den »Amerikanska
konstmästaren».
3 Teaterabonnement förekommer, enligt Dahlgren, sid. 36, första
gången i Sverige 1739.
4 Johan Flodmark, anf. arbete, sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
