Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta leda till många missbruk och i vissa afseenden
kännas tryckande nog för de öfriga, som icke fått plats
kring det rikt dukade bordet. Det var sålunda icke utan
anledning den bekante lektor Johan Rosén i sin tidning
»Götheborgska Magazinet» temligen hårdhändt angripit
de rika köpmännen och särskildt den Sahlgrenska kretsen
i Ostindiska Kompaniet, hvilket i hög grad upprörde och
förbittrade direktionen och alla som mer eller mindre
berodde af denna, särskildt emedan Rosén antydt att den
förra hade mer gagn af Kompaniet än kronan. Dessa
angrepp gillades dock af andra så mycket mer, och
»oväldige», heter det, »tycka mycket om Rosén i denna
punkten, och är väl att någon vågat öppna munnen att
tala om hvad ögonen länge sett, ty det är obegripligt
hvarigenom en privat skulle komma till en egendom af
30 till 40 tunnor guld som aldrig ärft eller procentat sig
till penningar».1
Måhända var det äfven denna förmodan, att det
fanns vissa genvägar till rikedom, som lät Gothenius
utbrista: »Hvad skall man med förstånd? Man blir ju så
högst oskicklig att tro allt hvad söm säges, och lyda allt
hvad som befalls. Nej, den välsignade obed. passiva!
Kom och fånga våra ostyriga öfvertygelser, och gif oss
kraft att eniotstå alla ett sundt begrepps förargeliga
frestelser, och endast hålla oss i trona till den, som djerfvast
kan ljuga oss fulla, på det vi omsider må hinna till den
höga fullkomligheten att löpa undan af räddhåga för vår
egen skugga, och kasta oss öppenhjertligt i famnen på
hvilket troll som ville göra sig besvär att taga och i sina
klor evigt behålla oss, in secula seculorum».1 2 Denna
fromma önskan om fullständig befrielse från egen
öfver-tygelse och eftertanke, såsom hinder för kontemplativ,
undergifven ro, har onekligen något gemensamt med den
anekdoten som berättas om arfprinsen Fredrik af
Danmark under vistelsen på Sorgenfri sommaren 1805; hans
son prins Christian föreslog honom nemligen en dag vid
bordet att han borde hålla kor vid slottet, när det visade
sig vanskligt att erhålla grädde: »O, tal ikke om kjoer
min Son», blef svaret, »derved nodes jaeg at taenke på
den sal. Prindsesse!» — under hans gemåls tid hade
prinsen nemligen hållit kor der.
1 Karl Warburg, Lidner, sid. 35 o. f.
2 Joh. Gothenius i bref till Gjörwell 18/n 1778.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
