- Project Runeberg -  Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 1. 1690-1794 /
101

(1896-1900) [MARC] Author: Wilhelm Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

heter att man der i staden inrättat ett Vitterhetssamfund,
samt att sekreteraren, som förestår en skolmästaresyssla
och i sin ungdom varit i quarta klassen, håller på att
utarbeta ett ganska djupsinnigt verk om »Björketrädets
nytta att från underlifvet twinga lärdomen upp i
hufvu-det», som lärer vittna om mannens stora erfarenhet i
lärdomsvägen :

»Ledamöternas antal är nu endast 7 och ordförandeskapet
bytes livar femte manad, samt emottages och nedlägges med ett
vackert tal. Nuvarande ordföranden, som är slagtare, höll tal
öfver »Huru man i trcnne starka slag skulle klappa alla
vetenskaper pa pannan, och endast lata Vitterheten lefva».

»Vid nästa sammankomst skola fyra nya ledamöter intagas,
och deras inträdestal ligga redan färdige, behandlande bland
annat: »Om destilleradt Bränvins nytta i Poesien». Det Qerde
talets författare, som, ehuru icke embetsnian eller borgare, föder
sig rundeligen. ty Min Herre maste veta att -han är stadens
gratulant och har en sä flytande poetisk ådra, att han för 4
styfver skrifver 100 vers, allenast papper och bläck betalas
särskildt; har äfven författat en Opcra-Tragedie-Comique».

Trots dylikt gyckel, hvilket för öfrigt nog icke var
så illa menadt, hade emellertid de vetenskapliga och
litterära intressena i Göteborg fått en medelpunkt i Kongl.
Vetenskaps- och Vitterhetssamhället, hvars betydelse icke
bör underskattas.

Det finnes dessutom tvenne andra, hvar i sin stad
vigtiga häfstänger för kulturen, hvilka vid denna tid
vunno fast fot i Göteborg och omhuldades af ledande
personligheter, liksom af den allmänna smakriktningen,
nemligen musiken och Teatern.

Den som, så vidt källorna nå, äran tillkommer att
hafva väckt till lif intresset här för musik är Olof Liedner,
som 1754 efterträdde fadern såsom organist vid
Domkyrkan, och som med sin hustru, Lisa Greta Boethius,
hade sonen, skalden Bengt Lidner. Det första spåret af
Olof Liedners musikaliska verksamhet är en i
»Göthe-borgs Weko-Lista» 1756 intagen annons, deri han
tillkännager att »musikaliska Concerter» komma att hållas
hvar Torsdag under 16 veckor, med början den 25 ökt.
kl. 5 om aftonen, samt att biljetter funnos hos honom
för 12 och 18 daler Smt för alla konserterna, de förre
gällande för ensam person, de senare för herre med dam.

Dessa konserter synas blifvit omtyckta, hvarför hans
efterträdare som orgelnist, Carl Dikman, fortsatte med
dylika, »efter Liednerska bruket», och annonserade den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:53:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bwgbgteat/1/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free