Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter der stadens första teater, den vid Sillgatan, sedermera
uppfördes, helt och hållet öde, eller på sin höjd bebygde
med bodar och skjul ännu 1773 och med visshet äfven
de närmast föregående åren, och den. tidigaste
underrättelsen om teatern vid Sillgatan förskrifver sig från
sommaren 1779. Det är sålunda möjligt att med
»Comoedie-huset» afses, icke denna teater, utan antingen ett tillfälligt
större skjul eller någon annan lokal, i hvarje fall
begagnad så länge att den kunnat få benämningen
Comoe-diehuset.
Redan detta visar att intresset för teatern var mycket
lifligt, något som ju för öfrigt bestyrkts af det som införts
om sällskapsspektaklerna. Ett annat intyg lemnas af
tid-ningarne, i hvilka man finner allmänheten behandla
dit-hörande frågor. Så läser man i » Götheborgska Nyheter»
för den 8 Febr. 1777 följande uppsats
Om Skådespel.
Alle som tro sig wara någorlunda lärde inbilla sig äfwen
kunna falla omdöme om Skådespels moralité, hvaraf häftiga
trätor uppkommit imellan både Theologer och Philosopher. De,
som sagt at Skådespel böra anses för en medelgerning, som
hvarken är ond eller god. hafva trodt sig uplöst hela gåtan.
Men om man beskådar ändamålet, hwarföre Skådespel både
up-föres och tillätes, så finnes snart deras misstag. Ändamålet kan
ej annat rätteligen wara, än lefvernets förbätring, genom en
lefwande underrättelse om dygdens förbättring och lastens skam.
Låt wara, at spelaren det ej åsyftar; utan i det stället, en grof
winst är hans ögnamärke: så förbinder dock sjelfva
winnings-lystnaden honom, at göra det nyttiga smakcligt. Om det ej är
en wilkorlig sak, antingen människjor få en sund moral eller
ej ; så kunna skådespel aldrig wara wilkorliga. Låt wara, at
man genom Philosophien och Historien får samma underrättelse,
som från Theatern, så blir det dock derwid at ett wackert
Skådespel öfwerträffar bägge. Den öfwerträffar Philosophien
som gifwer endast torra bud, och således mest blir nyttig at
fulproppa förståndet med kunskap, utan at böga wiljan, hwilken
fordrar lefvande exempel på sig och andra. Historien berättar
wäl händelser, men på et magert sätt och wisar ej til sedoläran,
atan med mycket omsvep. Men både Historiens och
Philo-sophiens tjenst gör Theatern, på et nätt och förnöjande sätt.
Man får från Theatern på 3 timmar, se det, som mången, på
den stora Werldsskådeplatsen, i all sin lifstid knapt lär at
känna, samt kan under samma tid inhemta så mycken moral
som eljest kanske icke erhållits genom et tjog systemers läsning.
Theatern äger således Philosophiens nytta, och Historiens
ljuflig-het. At ännu närmare se Theatrens njdta, får jag erinra, det
ingenting finnes i Sedeläran, som icke tillika på Skådeplatsen
kan föreställas til åskådares fördel. Theatern gifver den målning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
