Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han som under sin ledning uppammade talanger, hvilkas
namn ännu lysa emot oss ur tidernas dunkel.
Det är von Blancs berömvärda äregirighet — att icke
blott snabbt upptaga och återgifva det som i Stockholm
var mest omtyckt och ansågs värdefullast, utan äfven att
sjelf i detta fall gripa initiativet — som Göteborg hade att
tacka för att man här fick tillfälle beundra sådana
dramatikens mästerverk, hvilka först senare banade sig väg
till hufvudstaden, t. ex. »Romeo och Julia», Barberaren
i Sevilla» m. fl., liksom von Blanc äfven var den, som
på härvarande scen presenterade författare sådana som
Shakspeare, Racine, Diderot, Beaumarchais, Lessing och
andra samt af våra egne Kexel, Envallsson och Wallenberg.
Innan vi för alltid säga farväl åt Johan von Blanc,
torde vi med några ord böra omnämna hans senare öden.
Egendomligt nog, kom han ännu en gång åter till
Göteborg, nu icke längre dock såsom ledare af teatern; af
tillkännagifvande i Götheborgs Allehanda för den 7 Febr.
1786 finner man nemligen, att von Blanc ställt till en
operamaskerad på teatern, af hvars inkomst han lemnade
hälften, eller 17 rdr 44 skill. specie, till de brandskadade
i Jönköping. Året derefter hade han slagit sig ned i
Karlskrona, och landshöfdingen der, baron Köhler, kallar
honom i en skrifvelse den 11 Aug. 1787 »bofast borgare»
derstädes samt hemställer, att Kongl. Maj:t täcktes
tilllåta von Blanc der få »hålla Billard-Spel samt tillika
njuta källarefrihet». Kongl. Maj:t medgaf det förra, men
hänvisade frågan om källarfriheten till stadens magistrat,
som likaledes beviljade denna. Den forne teaterdirektören
hade sålunda gått samma väg som så många andra
skådespelare och blifvit källaremästare. Flerfaldiga annonser i
Carlskrona Weckoblad från den tiden vittna om hans
verksamhet som sådan. Han afled i Karlskrona den 22
Januari 1796, i sitt 58:de år. Hans maka, Beata Christina
v. Blanc, född v. Cöhler, öfverlefde honom i nära 31 år,
eller till den 15 Januari 1827, då hon, 78 år gammal, i
samma stad gick ur tiden.
En dotter till Joh. v. Blanc, Catharina le Blanc, blef
gift med en handelsman Peter M. Schalin i Carlskrona
och dog, 28 år gammal, i lungsot 11 In 1807.
V. Blancs voro skrifne i Tyska församl. i Carlskrona.1
1 Dessa uppgifter om familjen äro benäget meddelade af Herr
Birger Schöldström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
