Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner de unga damerna fortfarande lika hängifna
hvarandra, och beslutar att ställa deras vänskap på prof. För
detta ändamål låter han, med Blocks medgifvande, sin
betjent Fintdahl uppträda såsom en svensk-fransk vän från
Paris. Denne spelar sin roll med så stor framgång, att
han lyckas göra starkt intryck på båda damerna, som
blossa upp af afundsjuk^ hvaraf följden naturligtvis blir att
de efter bästa förmåga förtala hvarandra. Så mycket
värre är förödmjukelsen när de erfara att de låtit dupera
sig af en dräng.
Utom det att de båda 17- å 18-åriga flickorna äro
ovanligt erfarna i en hel del saker, samt att författaren
låter Fintdahl med dem föra en konversation, som
sannerligen icke tillhör salongen, så väcker det förvåning, att den
begåfvade författaren kunnat komma fram med ett så klent
och innehållslöst arbete, i hvilket man dessutom saknar
den nobless, som borde varit en naturlig följd redan af
författarens uppfostran och ställning i samhället.
Stycket, som icke gick mer än tvenne gånger, spelades
af teaterns förnämsta krafter, enligt den uppgift som finnes
på andra sidan af det i Göteborg tryckta exemplaret af
pjesen, så lydande:
Personer:
(Då Pjesen första gången uppfördes.)
Block, afskedad kapten Herr J. A. Lindqvist
Sophie, hans dotter Mamsell J. Pettersson
Tackelman, köpman Herr Sundman
Louise, hans syster Mamsell Eva Fundin
Fintdahl, Tackelmans betjent Herr J. E. Brooman
En Betjent hos Block Herr Haldén.
Den lyriska scenen riktades denna speltermin med
endast tvenne nyheter. Den 3 okt. 1797 hade Stenborg
gifvit Klensmeden eller Det onyttiga låset, opera comique i
2 akter af Quétant och de Laribardiére, öfversatt af
En-vallsson och med musik af Kohault. Den mottogs af
kritiken på det omildaste, i det man icke blott benämnde
pjesen dålig och detaljerna barnsliga, utan man angrep,
orättvist utan tvifvel, den sedliga tendensen, men trots
denna kritik bibehöll den sig på scenen, buren af ett
förträffligt spel.1
Jemf. Joh. Flodmark, Stenborgska skådebanorna, sid. 480.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
