Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppförandet af »Redlighetens seger öfver förtalet», och
sär-skildt Strömbergs återgifvande af Allebrands roll:
»Hr Strömbergs spel gifwer oss för öfrigt anledning att
anmärka Åskådarnes ofta förvända sätt att applådera. Om
författarens sentimenter ej behaga parterren, om hans uttryck ej äro
nog vågade, nog lämpelige på tider, stånd, enskildta personer
eller andra omständigheter, som för ögonblicket satt Publikens
sinnen i Activitet: om de ej äro nog tvetydige, eller af nog
öfver-spänd känsla, eller nog härmad naivitet, så använder Actören en
fåfäng möda att winna något bifall, om han ån spelade aldrig så
skickligt. Wanligen skänkes det oftare åt Författaren än åt
Skådespelaren, men man borde korama ihåg at den nedrigaste
Caractersroll, om den än yttrade de mäst afskywärda tänkesätt,
bör få det största beröm och upmuntran, då den med förtjänst
utföres, ty mänskligheten bör hoppas, att ingen Caracter för
Actören är swårare att studera, försätta sig uti eller lyckas uti, än
den jdterligt nedrige.»
Författaren återkommer till denna riktiga sats, då han
på ett annat ställe yttrar: »Äger Parterren rättighet att döma,
att yttra sitt tycke; fordrar Parterren att Actören skall rätta
sig efter dess Dom, så skall äfven Parterren wara rättwis».
I öfrigt höll Hummel starkt på det häfdvunna bruket, att
det var parterrens utslag, i fråga om spelet, de öfrige
åskådarne hade att afvakta, innan bifallsyttringar finge
gifvas. Med afseende härpå yttrar han vid omnämnandet
af dramen »Den wärdige medborgaren*:
»I öfrigt nödgas wi här råda de spelande, att skilja
det bifall, som kännaren gifver, från de applaudissementer
som åskådarne oftast illa afpassa. Wi beklaga att de här
wanligen börjas från Second och Troiciéme raderne; att
de nästan alltid följas af skratt wid de mäst rörande ställen,
och förbjuda den upmärksamme Åskådaren at njuta
väl-spelningen. (Så skrattades t. ex. då Crespo föli afdånad
till marken.) Parterren dömer, — det är en gammal wana
— säkrast, då Parterren upfylles af åskådare som äga odlad
smak, men Parterren bör då äfven känna sina rättigheter
och skyldigheter. Dess skyldighet är att yttra sitt bifall
til Actionen, afpassadt då Actören eller Actrisen lämnar
Scenen, ty detta bifall får ej afbryta sjelfwa actionen: —
dess rättighet är att ej commenderas af Logerne och icke
tystas af någon enskild, som kanske ej skulle äga lika
tanke med Parterren.»
Den senare ansågs sålunda icke blott såsom den
laglige smakdomaren, utan rent af som den ende, och emot
dess domslut fanns ingen möjlighet att vädja; alla voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
