Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Den recett, hvarmed hrr Åbergsson, Lewenhagen, Ambrosiani
och Bautain begåfwade Götheborgs mast nödlidande Fattige,
utgjorde Rdr 103: 32 skill. Enligt Gifwarnes föreskrift är l/s deraf
lemnad till Frimurare-Barnhuset. Med största tacksamhet å
Fattig-försörjnings-Directions vägnar.
Pehr Dubb.»
Till en början synes man spelat äfven om Söndagarne,
men detta tog snart slut, tvifvelsutan efter påtryckning
från vederbörande myndighet. Enär Söndagsspektaklerna
då liksom nu vara bland de mest inbringande, klagade
Lewenhagen öfver den förlust, som härigenom åsamkades
honom, men, innan klagomålen hunnit genomgå alla de
vanliga omsvepsdepartementen, var spelterminen slut, och
Lewenhagen fick bära sin förlust bäst han förmådde. Sent
omsider läser man den 1 Sept. i magistratens politiprotokoll:
»Uti skrifvelse den M/8 hade Förste Directeuren af Kongl.
Spektaklerne Baron Hugo Hamilton tillkännagifvit, att Acteuren
vid Kongl. Maj:ts Spektakler A. Widerberg, som är innehafvare
af Konungens nåd. priv. att på de tider spektaklerne äro tillåtne
i Stockholm äga samma rättighet i rikets öfriga städer samt
sär-skildt uti Göteborg, anhållit om vederbörlig åtgärd till ändring
hos Kongl. Maj.t af det förbud, Magistraten utfärdat emot
spel-ning på Söndagarne här i Göteborg, hvarigenom hans rätts
innehafvare P. J. Lewenhagen skall blifvit mycket lidande. Som Baron
Hamilton inhemtat att i Göteborg förut varit tillåtet sp$Ia om
Söndagarne, begär han få veta orsaken till det nu skedda förbudet.»
På detta beslöt magistraten svara, att, ehuru i förra
tider här i Göteborg spektakler en och annan gång
uppförts på Söndagarne, sådant likväl icke varit tillåtet, allt
sedan det blef förbjudet genom Kongl. Maj:ts plakat den
26 Febr. 1793 om sabbatens tillbörliga firande, hvilket
förbud magistraten veterligen icke sedermera blifvit ändradt
eller återkalladt, hvarför detsamma måste anses vara i
fullt gällande kraft
Åsigterna hos konungen personligen öfverensstämde
för öfrigt i detta fall med dem hos de strängt ortodoxa
kretsarne, och denna trångbröstade uppfattning låg som en
qväfvande mara, icke blott öfver det kyrkliga området, utan
äfven öfver andra företeelser i samfundslifvet. Man hade
mot 1700-talets slut och under början af det följande seklet
kommit derhän, att den stora allmänheten försjunkit i
kälk-borgerlig intresselöshet för allt annat än de obetydligaste
on dits, det slappa lifvet för dagen, med dess enformiga
sysslande och tidsfördrif, det rent personliga, eller för små
tilldragelser i orten, sqvaller och dylikt. Annorlunda kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
