Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelp. Historien har dock våldförts och den grymme
cza-ren framstår som sjelfva ädelmodet, och det just emot de
upproriskes chef och dennes närmaste; ädelmodig utan
tydlig anledning.
Det kan icke nekas att de stycken, som i öfrigt gåfvos,
voro af ringa värde, och blott kunde uppehållas genom
det goda spelet. Detta var bland andra fallet med farsen
Tanddoktorn, som icke har en enda rolig replik, men der
Åbergsson som »Niclas» hade tillfälle bereda publiken en
glad stund såsom en ohjelplig dummerjöns. Åbergsson
gaf för öfrigt Edvard Smith i »Redlighetens seger öfver
förtalet», titelrollerna i »Westindiefararen* och »Den okände
sonen», Walcour i »Öfverlöparen» och von der Husum i
»Den landsförviste».
Det bör erinras, att Lindegrens komedi General
Eld-hjelm nu för första gången gick öfver scenen i Göteborg.
Handlingen är obetydlig i alla afseenden; den råe
svärjande fyllbulten, landtrådet Vinfelt, och en franskpladdrande
fjesk, kammarjunkare von Klang, vilja båda komma i
besittning af generalens systerdotter, men den senare älskar
generalens naturlige, sedermera adopterade son, och de
ungas böjelse gynnas af deras målsman. Detta är allt.
Men om handling saknas, så finnes det deremot onekligen
i stycket några tacksamma roller: den hederlige och
godmodige men något råbarkade generalen, den bornerade
Vinfelt och ej minst generalskans slägting, den hersklystna,
grälaktiga tant Vivica.
Det enda i öfrigt som kan tilläggas är att, medan
Dahlgren i sina Anteckningar om Stockholms teatrar icke känner
öfversättaren till Den första April eller Den narrade kork-,
kort- och lackfabrikören, hvilken gafs för första gången
den 26 Aug., så uppgifves det i Göteborgs-annonsen om
denna representation att öfversättaren var Altén.
Hufvudintresset hade under denna sejour tydligen
samlat sig omkring de talrika pantomimballetterna, och detta
med rätta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
