Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i synnerhet den förstnämnde, beherskade
repertoaren.1
Det var dock naturligt att så skulle vara.
Allmänheten sökte det rörande och känslosamma, och då nämnde
författare hade ett rikt och väl sorteradt lager af fäder
som döma sina söner till döden, barn som förlorats men
plötsligt åter upptäckas, vänner som gå i döden för
hvarandra, hustrur som beveka kungar till nåd för männen
och män som dräpt sin hustrus förre make, samt då
dessa författare dertill rikligt sörjde för svimningar,
strids-buller, trumhvirflar, dödsdomar och andra uppfinningar
att ruska på åskådarnes nerver, så var det icke underligt,
att den delen af allmänheten här fann hvad den önskade.
Men här fanns ännu mer. I dessa arbeten förekommo
alltid några roliga partier, genom hvilka äfven älskarne af
komedien kände sig tilldragne, och på det sättet var hela
den icke djupare tänkande delen af allmänheten fångad.
Huru mycket Kotzebue och Iffland än hade
gemensamt, arbetade de likväl på mycket olika sätt och till olika
mål. Kotzebue sträfvade efter den högsta möjliga effekten,
genom alt uppfinöa en rad pikanta situationer, och efter
dessa tillformade han karaktärerna, hvilkas ihålighet ännu
mera blottas genom de löst påhängda moral sentenserna
och reflektionerna. När han sålunda förbigick naturen,
blefvo hjeltarne och hjeltinnorna antingen djeflar eller
änglar; »de onda gingo nästan alltid utan tillräcklig
anledning löst på nedriga handlingar, och de goda utgjöto sin
gråtande sentimentalitet i ett språk, der det naturliga
uttrycket’ gick under för en ström af bilder, liknelser och
svulst».
Iffland hade deremot gjort till sitt mål att gripa det
verkliga lifvet med dess skiftande företeelser, samt att
der-igenom nå moralisk undervisning och förbättring. Hans
karaktärer äro möjligast trogna kopior efter verkliga
förebilder, eller verka åtminstone som sådana, men denna
minutiösa, prosaiska återgifning af det borgerliga lifvet
blef slutligen pinsam och platt, och när det hvardagliga
med sina små förhållanden ideligen upprepades, förlorades
den konstnärliga skönheten, och hans arbeten förete sålunda
väsentligen endast variationer af ett och samma tema;
1 Treaktsdramen Förmyndaren var öfversatt af Carl Wildner och
har icke spelats i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
