Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt den förres syster, den gamla behagsjuka fröken,
hvil-ken han förmodar vara hofrättsrådets hustru, medan han
ögonblickligen förälskar sig i frun, som han åter tror vara
syster till Lejonqvist.
Utan tvekan angriper han fästningen, förklarar sin
kärlek i ett bref, som olyckligtvis hamnar hos den gamla
fröken, hvilken nu ändtligen tror sig vid målet för alla sina
sträfvanden. Vid första tillfälle anhåller han derefter hos
hofrättsrådet om »systerns» hand; denne blir ytterst häpen
öfver att den unge elegante officeren kunnat förgapa sig
i den åldriga damen, och vill icke tro på uppriktigheten
af hans försäkringar. Efter åtskillig ordvexling råka de
båda hetlefrade herrarne i gräl, hvilket slutar med en
utmaning på pistol, hvilken aflöper så att hofrättsrådet stupar
knall och fall. Detta var en allvarsam sak och Jernhjelm
måste hufvudstupa fly till Göteborg, för att hastigast
möjligt rädda sig öfver till Holland eller England. Det är för
att afvakta passande lägenhet han nu inhyst sig i
värdshuset, dit han efterskickat sin gamle vän, baron Blåstjerna,
för att med denne rådgöra om ställningen.
Hofrättsrådet hade sålunda spelat sin roll väl, han hade
velat gifva sin unge vän en lexa genom att låtsa stupa —
pistolerna voro nemligen laddade med löst krut —, men
det var icke afsigten att drifva saken för långt och han
blef derför orolig, när han erfor att motståndaren
försvunnit. Anande hvart denne styrt färden, begaf sig hofrättsrådet
ögonblickligen efter, åtföljd af sina fruntimmer, och
hamnade mycket riktigt i samma värdshus som rymmaren,
hvilken med ytterlig öfverraskning återsåg den »döde», men
med icke mindre glädje återfann föremålet för sin kärlek.
De båda herrarne hafva knappast hunnit utbyta de
nödiga förklaringarne, förrän en ytterligare gäst anländer,
nemligen kapten Jernhjelms far, den mäktige direktören
i Ostindiska Kompaniet, och det är nu till honom den
giftassjuka gamla fröken vänder sig, alltjemt troende sig
vara älskad af sonen; det är på faderns samtycke till
giftermålet man nu väntar.
Direktören, som är något döf:
»Ett giftermål? — Jo, jo, jag förstår — — Jag skall väl
tänka derpå med tiden — — Jo, jo, med tiden.»
Lejonqvist (till Kaptenen)
Ȁr det verkligen visst att Ni vill ha min syster?*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
