- Project Runeberg -  Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 3. 1816-1833 /
53

(1896-1900) [MARC] Author: Wilhelm Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»För nära 14 dagar sedan», hette det i början af juli,
»annonserades högtidligt det sista spektaklet». Vanligtvis
plägar man ej taga ordet »sista» för så rent af allvar, att
man ju merendels kan hoppas ett till »på fleres begäran»,
och möjligen ännu ett till »för allra sista gången», men
Tyska teatersällskapet har i det fallet gjort mer än man
väntat, ty sedan »sista» spektaklet hafva flere blifvit gifna,
och i afton ock ett, och på Fredag enligt annons ett
»afton-divertissement», som torde också bli det verkligen sista
för denna gången, i fall man ej faller på den idén att
ännu ytterligare, medan man i recettvägen stadd är,
förlusta allmänheten med en final representation till förmån
för affischören*}

Man hade nemligen varit synnerligt frikostig på
recet-ter. Bland dessa saknar man likväl en som ej bordt
förbigås: den för Trostmann, »hvilken såsom truppens direktör
varit invecklad i flere ledsamma förhållanden», och som
bäst behöfde någon ersättning för hvad han uppoffrat och
lidit; »då hade han kunnat minska antalet af sina många
kreditorer», men detta ingick ej i planen för den som
till-egnat sig styrelsen.1 Carl Becker hade visserligen ingått
i truppen såsom »subordinatör* (regissör), men hade inom
kort tillegnat sig ledningen, och var faktiskt den egentlige
direktören. Tidningen yttrar i anledning häraf: »Man

förmodar med skäl att, före sällskapets söndring eller afresa,
få se en representation, som lärer bli »den allra sistaste»,
annonserad till förmån för Herr Trostmann. Då hade man
gjort allt hvad man kunnat, både för att fresta allmänhetens
tålamod, och för visa sig villig att hjelpa den lidande,
verklige direktören».

Någon dylik recett kom likväl icke till stånd, och visst
är att Trostmann, vid slutet af spelterminen, fann sig
om-gifven af ekonomiska svårigheter, och synes varit
urstånd-satt att uppfylla sina förbindelser.2 * * * * * *

* *

*



1 Aftonbladet 9,7 1827.

2 Skomakaren Mathias Nyman stämde honom för

1 par helstöflar med bruna kragar 18 rdr,

1 par skor 4 »

eller tillsammans 22 rdr rgs, och Trostman dömdes betala (kåmners-

rättens civilprot. ®/io 1826).

Vidare stämdes han med samma påföljd af skådespelaren Friedrich

Deutsch att betala 77 rdr rgs innestående aflöning från Sept. månads

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwgbgteat/3/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free