- Project Runeberg -  Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 3. 1816-1833 /
246

(1896-1900) [MARC] Author: Wilhelm Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förmåga uppträdt på scenen, eger Hr Lindqvist ett utmärkt
företräde. Värdighet, naivité, säkerhet och sanning i hvilken roll
han än spelar, från Talhots ända ned till Gråskimmels, hafva
aldrig öfvergifvit hans spel, alltid utgjort hans förtjenst som konstnär.

Denna scenens älskling skall nu äfven lemna den bana,
som han så länge trampat. Icke så mycket hans 60 år, som
förändrade utsigter till en påräknad utkomst nödga honom dertill.
Nästa Fredag visar han sig således sannolikt för sista gången
såsom skådespelare inför den allmänhet, hvilken han så ädelt och
så långvarigt sökt roa och gagna. Måtte ett fullt hus stadga hos
honom den öfvertygelsen, det han icke upphört att vara den
vördade publikens gunstling, och konstens vänner i hans bortgång
lasta minnets sköna blommor i den krans, som förtjensten
längesedan för honom hopbundit».

Om äfven, hvilket är att1 förmoda, denna recett
åstadkom fullt hus, hade likväl Åbergsson hunnit fullständigt
tröttna vid den otacksamma publiken, äfven om icke
kontraktet om teaterns förhyrande utlupit den 1 Okt.
Sistnämnda dag betecknade sålunda äfven slutet på
teaterverksamheten under denna sejour. Vi ega kvar en samtida
skildring af denna representation:1

»Sistlidne Måndags afton gafs sista spektaklet på vår stora
teater under Hr Hof Sekreteraren Abergssons styrelse. »Abbé de
l Epée» och «Kalifen i Bagdad» uppfördes med mycket bifall. Huset
var fullt. Att de förste Spelande, Hr Åbergsson och Dess Fru,
icke vid inträdet helsades med handklappningar, i likhet med hvad
pä andra ställen skall vara brukligt, när någon Favorit
Skådespelare framträder på scenen för sista gången, bör man icke
till-skrifva åt något slags förgätenhet, utan helt och hållet åt de
obehagliga känslor, som alltid åtfölja skilsmessan från vänner, och
som vanligen uttrjxker sig med stuinhet

Spektaklet slöt med ett tacksamhetsoffer, bestående i en
väl uttänkt och väl exeqverad transparent och ett slags sång till
resp. åskådarne, hvilken till ett visst antal gratis aflemnades tryckt
vid ingången.

Chor.

Vi som försökt Scenens fordring att fylla,
Längtande efter Ert bifall att ha;

I skilna ns stund vi tacka Er, som hylla
De späda konsterna.

En röst.

Jag, som en ökad förbindelse känner,
Skiljes vid Eder med saknande bröst:

Jag tackar Er med vördnad, ädle Vänner,
Ert minne blir min tröst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwgbgteat/3/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free