- Project Runeberg -  Anteckningar om Göteborgs äldre teatrar / Band 3. 1816-1833 /
285

(1896-1900) [MARC] Author: Wilhelm Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och gifva främlingen exempel att äfven Götheborg som
i så mångt men i synnerhet i merkantilt hänseende är
en så namnkunnig stad, hyllar de vackra konsterna,
och åt Thalia låtit uppbygga en fristad?»

»Man torde invända att den allmänna
penningbristen är orsaken, hvarför spektaklen så litet
fre-qvenleras, men hvem vågar påstå, att icke bland 18000
innevånare finnas några hundrade, hvars vilkor
med-gifva en så obetydlig uppoffring som njutningen af detta
nöje medför? Hur många bortspela icke en afton,
kanske på ett enda kort, vid virabordet, långt mera än
hvad abonementet af en hel loge kostar? Hur mången
bortkastar ej flere hundra riksdaler, för att se sina
vänner hvad man kallar bra smorda? Och hvilket
är nu mera anständigt: att vid spelbordet tappa ett
par hundra riksdaler, som ofta gäller en hel familjs
väl, att taga sig ett rus ur en rykande bål, eller
att i sällskap med sin familj och sina vänner bevista
ett sedelärande skådespel, hvarvid hvarken helsa eller
välfärd gå förlorade?»

Det är alldeles visst, att insändaren hade rätt deri, att
allmänheten här, då som i våra dagar, saknade i stort sedt
intresse för teatern, samt att de burgnare föredrogo
kortspelet och de lekamliga njutningarne, de stora middagarne,
med en mångfald rätter mat och fina viner, samt de kropp och
själ mördande supéerna. Det är något som icke kan bestridas,
det var så, och det fortfar att vara så. Vore detta icke en
fullkomligt obestridlig sanning, hur skulle väl då i vår tid en
utlänning kunnat i åratal tillåtas ega stadens enda teater?

Deremot skjuter insändaren öfver målet, när han vill
försvara valet af repertoar vid ifrågavarande tid. Härvid
har han gifvet orätt, och denna svaga punkt angripes
också af en annan insändare, som yttrar:1

»Jag har läst hvad Ni skref, och, ehuru jag i
vissa fall delar Ert tänkesätt, är jag likväl ej i det
hela af Er mening. Det är onekligt, att Herr
Wild-ner har sjelf sett huru vid dess ankomst hit sistlidne
år en stor del af konstens vänner hastade att anmäla
sig till abonnement, och man har allt skäl förmoda
det Hr Wildner med sin förra sejour här ej varit
missnöjd.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwgbgteat/3/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free