Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifning af sin roll, gjorde honom till en afgjord heros för
dagen»1
»Herr Ljungdahl (Wilhelm af Schwartzburg) spelade
med sin vanliga ledighet och säkra takt, i hvilka
egenskaper han verkligen är utmärkt. De öfriga personerna voro
mer eller mindre väl besatta, men fru Askenbom
motsvarade såsom Valborg ej de fordringar, man billigtvis bör
göra af en så öfvad och i vissa delar, t. ex. gestikulationen,
skicklig aktris, utom det att hon afgjordt icke passar för
denna roll; Valborgs död förekommer alltid något
omotiverad, och blir ännu mer onaturlig derigenom, att fru
Askenboms spel ej förrådde något successivt aftynande.»
»Få skulle väl vid detta tillfälle uppträdt på
kotur-nen, utan att förlora vid sid^n af Hr Djurström, men
fru Ljungdahl skulle gjort det mindre än fru Askenbom,
hvars anlag ej ligga inom den tragiska
skådespelarekonstens område. Till följe af mitt enskilda omdöme, så skulle
jag helst velat lemna Valborgs roll åt mamsell Ekman, ty,
om hennes spel förråder brist på öfning, hvilket mest ger
sig till känna i deklamationen, så godtgöres detta af de
förhoppningar, som äro fästade vid hennes vackra anlag
för det tragiska, bland hvilka hon redan utbildat sin
mimik till talang. Det är ej välbetänkt att, såsom fru
Askenbom, annonsera sig såsom tragisk skådespelerska, när ens
teatraliska bestämmelse hänvisar på ett annat element af
konsten, och till och med fru Åbergsson, som utan
gen-sägelse är Sveriges yppersta aktris, misslyckades vid ett
sådant företag.»2
1 På tal om drägterna torde kunna anföras, hvad Smitt i sina
minnen af »Teatern förr och nu» berättar om huruledes Djurström, när
han en gång i Vexiö skulle uppträda som »grefven» i
»Villebrådstjuf-varne», men icke kunnat erhålla guldbroderier till sin uniformsrock,
icke stod rådlös, utan köpte i en jernhandel gardinhållare af tunn
mes-sing och deri utklippte tunna pressade blad, hvilka han derefter lät
fastsy på sin rock, men genom rörelserna under spelet afnöttes tråden
och det ena bladet efter det andra klingade med korta mellanrum i
golfvet. Intet var att göra, pjesen måste spelas till slut. När ridån
fallit jrttrade aktören Sundberg: »Hör du, Djurström, det var då otur
att du skulle tappa byråbeslagen!» och när det derefter i sällskapet
blef fråga om en uniformsrock, svarades alltid: »Skall det vara den med
byråbeslagen?»
2 Aftonbladet 18/i2 1824. Öfriga uppträdande i »Axel och Valborg*
voro:
Hakon Härdabred ................ Hr Molin.
Sigurd af Reine................. » Elfström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
