Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjödrottningen, romantiskt skådespel med sång i 3 akter
af Carl Fr. Hensler, med musik af Ferd. Kauer, och
öfver-satt af E. W. Djurström.1 Stycket, som uppsattes för
Schikanederska teatern i Wien, hade gjort ett
utomordentligt uppseénde i hela Tyskland, något som icke var
librettoförfattarens förtjenst, ty ett värre sammelsurium står knappt
att uppleta; utan allt sammanhang, är texten, med motiv
från en folksaga, blottad på all rimlighet, ett ytligt skum,
ett feeri utan innehåll. Det är deremot ett
dekorations-stycke som få, och dess upptagande på repertoaren måtte
varit iorenadt med betydliga kostnader: man finner här
andar i , svarta rustningar, i hvilkas uppslagna
hjelm-galler man endast ser en dödskalle; vattennymfer simmande
och dykande i flodens vågor; rosor som förvandlas i
tistlar; den sköna Donaunymfen (m:ll Bjurj med krona af
diamanter, sittande i en mussla på böljorna, dragen af
livita svanor; björnar förföljande en man, som djerfts åse
nymfernas darifc, och som slutligen bortföres genom luften
på ryggen af en eldsprutande drake, för att derefter
förvandlas till en kring scenen luffande björn. Att så enkla
saker förekomma som slägtens »stamfar» och »stamfru»
är öfverflödigt nämna, och det hela slutar med att
Donaunymfen bortför riddar Albrekt (Djurström)y båda sittande
vid hvarandras sida på en öfver vågorna sväfvande tron.
Det var emellertid den intagande musiken som gaf
anledning till styckets införande på svensk scen, der det bevisade
sig vara lika fördelaktigt för teaterkassan som i sitt
fädernesland, ehuru det, såsom Djurström sjelf klagar i förtalet till
den tryckta pjesen, »genom sin prakt och sina effektrika
scener uttränger hvarje produkt af en högre och ädlare natur».
Äfven detta skådespel var i långliga tider ett
älsk-lingsstycke i landsorten, och det hann till och med innan
det nedlades i de dramatiska minnenas skräpkammare att
uppföras på Göteborgs nya stora teater, der, framförd af
Elfforsska sällskapet, Donaunymfen, eller som hon då
kallades: Donau frun, i mars 1860 uppenbarade sig, men då
blott två gånger. Flere gånger hade den, också af
Elffors-ska truppen, gifvits två år förut i Göteborg, å gamla
Seger-lindska scenen.2
1 Tryckt i Jönköping 1827 hos Joh. Pet. Lundström.
2 Titelrollen utfördes 1858 af af den vackra fru Eleonore Planckh,
18(»0 af m:ll Alba Fhibom. Den ännu lefvande teaterveterauen Hjalmar
Sjöberg, var i stycket en tokrolig Larifari.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
