Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke säker om huruvida namnet »Vaudeville» kommer af
Vau de Vire, en dal i nedre Normandie, der Olivier
Basselin i fjortonde århundradet sjöng sina muntra visor,
eller om det kommer af »Voix de ville» — gatsång —
visor som landtfolket sjöng på återvägen från staden. Huru
som helst är det liktydigt med bruket att i mindre
komedier inlägga kupletter, chansoner och folkvisor.
Det var Heibergs stora förtjenst, att han med
vådevillen återkallade den folkliga komedien till nytt lif, och
på samma gång gaf den en ny form att röra sig uti, en
form, som till den grad tilltalade den dåtida danska
publiken, att den blef bestående för långa tider. Det var ju
den Holbergska komediens äkta danska typer och figurer,
som på nytt, iklädda den nya tidens drägter och
åskådningssätt framträdde i all sin ursprunglighet och komiska
naivetet, och deras framträdande fick en ny dragningskraft
i det mästerliga sätt, hvarpå den musikaliska skildringen
af deras karaktärslyten och egenheter framstod i ett urval
af melodier, som smögo sig efter situationen och
handlingen som ett lätt, förskönande draperi, hvilket icke dolde,
utan endast framhöll i en idyllisk belysning deras drag,
till och med de mest burleska.
Heiberg gick nemligen icke till väga så som de franske
vådevillförfattarne, hvilka utan inre nödvändighet inkasta
en kuplett här eller der, om den passar eller icke,
blott derför att den eller den teatern endast fick gifva ett
stycke, om det var uppblandadt med sång; nej, han
samlade hela situationen, så att säga, i en brännpunkt af
antingen komisk eller idyllisk stegring, och der anbragte
han nu kupletter, duetter eller vexelsånger, så att den
stegrade ännu mera eller förklarade ännu bättre
situationens’mening.1
»Kung Salomon och Göran hattmakare» hade till
representationen den 22 Febr. 1831 samlat ett i det
närmaste fullt hus, och mottogs med mycket bifall;
sångpartierna var väl besatta och rösterna de bästa man på länge
hört på härvarande skådebana.’2
1 Frans Hedberg, Skådespelarekonst och Dramatik, sid. 269.
2 Götheborgs-Posten -*jt 1831. De uppträdande voro:
Jöran Wadt, hattmakare ............... Malgiström.
Louise, hans dotter .................. m:ll Magito.
m:me Sering, gästgifverska ........... fru Blomqoist.
Brandt, tobaksspinnare ............... Blomqvist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
