Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olika gudstjenst voro ej blott vissa psalmer bestäm*
da, utan ock det sätt, hvarpå de borde utföras, samt
de instrumenter, af hvilka hvaije psalm skulle
ackom-pagneras. Härpå syfta de ofta besynnerliga
öfver-skriftema på många psalmer. Vid den dagliga
tem-peltjensten uppträdde vanligtvis blott 12 sångare och
Uka många instrumentister, hvilket antal aldrig fick
understigas. De sednare utgjordes af en cymbalist
(cymbaler voro klingande slaginstrumenter), 2
lutspelare och 9 harpister.[1] Vid festerna förstärktes de
utförandes antal betydligen; orkestern ökades med
silf-vertrompeter, basuner och flöjter; de sistnämda åtföljde
melodien i oktaven. Hebreerna hade äfven ett slags
orgel (Magrephah; se afbildningen); dock användes
den såsom tempelinstrument merendels blott till att vid
tempeltjenstens början kalla Leviterna på deras
platser. Psalmernas musik utgjordes dels af allmänt kända
nationalmelodier, dels af melodier, lånade från
fremman-de nationer och troligen blott kända af Leviterna.
Då man läser beskrifningar om den storartade
musikaliska tempeltjensten under David och den
der-vid förekommande körsången, får man icke tänka sig
en harmonisk kör i vår tids mening, ty sången var
endast unison; sopraner och altar åtföljdes af
mansrösterna blott i lägre oktaven, och af enahanda
beskaffenhet lärer instrumentalackompagnementet hafva
varit, möjligen då och då med inblandning af en
qvart eller qvint, ty terzen och sexten kände man
ännu icke, och septiman kom aldraminst i fråga. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
