Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forntiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa spel firades till Apollos ära och hade gu«
dens seger öfver draken Pytho till hufvudmål; deraf
också festernas benämning. Denna framställning gafs
i pantomimisk form. Musiken, den s. k. pythiska
nomen, var skrifven för en sångare och kör samt
blåsinstrumenter, och skildrade i fem afdelningar
striden med vidundret, under det en berömd danskonstnär
utförde den motsvarande pantomimen.
Segervinnarne vid dessa täflingar kröntes
offentligen och vunno ett högt anseende bland sina
medborgare. Man har till och med exempel på att
segrarens födelsestad hedrat sin berömde medborgare
genom ärestoder. Ej sällan voro ock med dessa
symboliska äfven betydliga materiella belöningar förenade.
Afven i glada samqväm fick den musikaliska
illustrationen icke saknas. I Grekland var det
brukligt att efter festliga måltider och sedan de öfriga
lofsångerna till gudame af hela sällskapet afsjungits,
den egentliga bacchanalen tog sin början, hvarvid
sånger uppställdes af de serskilda gästerna. En hvar
sjöng med en myrten- eller lagerqvist i hand,
hvilken sålunda vandrade laget omkring. Dessa sånger
kallades Skolier och säga hafva uppfunnits af
Terpan-der, 650 f. Chr. De hade vanligtvis blott en strof och
voro af olika, ofta alvarsamt och moraliskt innehåll,
t. ex. uppmaning till propotism; ännu oftare var
deras karakter satirisk och humoristisk, och ej sällan
besjöngo de leftiadsglädjen. Vanligtvis besjöngs vid
första pokalen helsan, vid den andra vänskapen och
kärleken, och vid den tredje sömnen; en Ijerde
bägare ansågs antyda omåttlighet. I Boms bättre tider
njöts vinet med måttlighet och var vanligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
