Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Den äldre Nederländska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till år 1432 lefde såsom en allmänt aktad medlem af
denna korporation.
Dufay var den förste, som använde en
regelmes-sig (enkel) kontrapunkt, och betecknas såsom den
förste egentlige tonsättare. Hans kompositioner utvisa
en redan utbildad konst med fullkomligt ren
harmoni. Detta vigtiga steg var nu gjordt, men i öfrigt
är om honom och hans skola föga berömligt att
säga. Tonsättame från denna skola begagnade
gregorianska’ kyrkmelodier såsom substrat för sina utförda
kyrkliga arbeten; dessa melodier utgjorde kärnan och
föredrogos vanligtvis af tenoren i långa tröttande
toner.[1] Tonarterna voro de s. k. gregorianska
kyrk-tonartema, om hvilka förut talats. Behöfliga
forsätt-ningstecken finner man ingenstädes; bland
kyrksån-game, och synnerligast de ur påfliga kapellet, har
man att söka den tidens egentliga tonsättare, som
tillika representerade tonvetenskapen i dess dåvarande
gestalt; man förutsatte således hos dem förmågan att
under föredraget på eget bevåg anbringa de
kromatiska tonförändringarne. Sjelfva kompositionerna
sak-nq, allt melodiskt behag och äro betydligen kärfva;
satsen vanligen fyrstämmig. Alla likna hvarandra i
uttrycket, eller fastmera likna de hvarandra uti
uttryckets frånvaro, emedan förståndet var den enda
verkande faktorn. Imitationer och korta kanons i
oktaven samt augmentationer förekomma redan, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
