Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Medeltiden - Den nyare nederländska skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
område, uttänkte Ockenheim nya, skarpsinniga
sammanställningar i stämföringen: augmentationer,
diminutio-ner, imitationer och omvändningar ökades ständigt;
man uppfann nya och olika kanon-arter, och
fugastilen skapades. Den s. k. gåtkanon var isynnerhet
omlyckt och odlad: man uppställde en sluten kanon
utan beteckning af klav, taktart och stämmornas
inträden m. m., stundom ock en sådan, som medgaf
flera olika upplösningar (canon polymorphus), och ej
sällan hände, att de gamla mästame föreläde yngre
konstnärer en sådan gåtkanon till upplösning, och, i
händelse dessa ej bestodo profvet, bränmärkte dem
såsom okunniga i sin konst.[1]
All denna lärdom medförde, oaktadt sin
djupsinnighet, föga intresse för konstsinnet; men derföre får
man icke misskänna de nederländska mästames
vigtiga historiska betydelse. Deras mission var, att
genom frukterna af sitt rastlösa nit, sina trägna
forskningar lägga grunden, sammansläpa och bearbeta
materialierna till den herrliga konstorganism, hvars
fulländning var en sednare framtid förbehållen. De stora
mästarne i denna framtid, en Händel, en Bach, en
Mozart skulle på tonkonstens fält endast kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
