- Project Runeberg -  Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden /
62

(1862) [MARC] Author: Carl Vilhelm Bauck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Palestrina - Villanellen. Madrigalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uttänkt dem; men äfven under dessa bojor rör han
sig med en frihet, som sällan låter ana tvånget.

Bland Palestrinas samtida landsmän må nämnas
Giovanni Maria Nanini (den äldre), som under P:s
medverkan stiftade den berömda romerska musikskolan,
hvarur framdeles många utmärkta tonsättare
utgingo. En af P:s berömdaste lärjungar var Gregorio
Allegri
, författaren till det ryktbara Misereret.

Här må ock ytterligare omnämnas den Venetianska
skolan
, stiftad af Willaert, som emellertid gjort sig
gällande i öfra Italien. Denna skola förenade sig
småningom med den romerska, men fasthöll en egen
karakter, som isynnerhet tillkännagaf sig genom en
böjelse för den s. k. kromatiska stilen, hvilken
småningom verkade ett frigörande från de gamla
kyrktonarterna.[1]
Villanellen. Madrigalen.


Palestrina hade grundlagt en nationell italiensk
kyrkstil. Med honom vidtager ock den andliga
musikens klassiska tid; efter honom börjar den sublima
konstens epok öfvergå till den skönas.

För melodiens och instrumentalmusikens utveckling
var emellertid ännu ingenting gjordt; icke heller
var ackordernas rike i sin fullständighet genomforskadt.
Den långvariga striden mellan kontrapunktväsendet
hos den lärda, och melodien hos den profana verlden
hade på 1400- och 1500-talet slutat med en seger


[1] I en sednare tid uppkom äfven den neapolitanska skolan, som
gjorde hufvudsakligt afseende på melodiskt behag, hvarom mera
framdeles.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwmuhist/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free