Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Villanellen. Madrigalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den förra; melodien måste, efter folksångens
förfall, träda i skuggan, och råkade snart i glömska.
Det hade kommit derhän, att melodien, den
enstämmiga sången vid 1600-talets början måste pånyttfödas.
Till en början uppkom i södra Italien den s.
k. Villanellen, hvars lätta vismelodi, vanligen förenad
med dans, fann stor anklang hos folket För mera
förnäma och bildade kretsar uppfann den venetianska
skolan omkring år 1540 de s. k. Madrigalerna.
Madrigalen var ett kort poem af verldsligt innehåll med
en mer eller mindre kontrapunktiskt behandlad
musik, vanligen satt för 3, 4, ända till 7 stämmor.
Madrigalen utgjorde den vigtigaste, ja den enda profana
musikformen och bildade en motvigt till den
kyrkliga musiken. Dess uppfinnande var det första
steget till smakens förfinande och popularisering hos
tonsättame såväl som hos allmänheten. Madrigalen
komponerades aldrig, såsom i kyrkmusiken ännu ofta
brukades, öfver en redan gifven tenor eller cantus
firmus, utan uppfanns fritt, och medgaf derföre en
ökad mångfald i form och behandling i öfrigt. Ännu
hade dock aldrig någon påtänkt att skrifva eller sjunga
en melodi för blott en röst, med harmoniskt
ackom-pagnement; ty villanellema (liksom visan i
allmänhet) sjöngos utan harmoni. Men ej långt efter
madrigalens uppfinning skedde i detta hänseende
försök, hvilka, ehuru i sig sjelfva obetydliga, dock blefvo
af vigt i de inom tonverlden inträffande rörelserna.
Härom vidare framdeles.
Före 1600-talets början hade man gifvit
tonkonstens utveckling en nästan uteslutande kyrklig
riktning, och dermed på ett ensidigt sätt utbildat det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
