- Project Runeberg -  Handbok i Musikens Historia från Fornverlden intill Nutiden /
65

(1862) [MARC] Author: Carl Vilhelm Bauck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Äfven Tyskland har haft sin sublima och sin sköna
period. Likasom Palestrina uti Italien bringade den
sublima musiken på dess höjdpunkt, så vann den i
Tyskland (dock något förr) likaledes en högre lyftning
genom en den mest nitiske musikvän, Martin Luther.
Från hans tid daterar sig den tyska musikens första
stora epok. Italien afslutade den sublima musikens
epok nästan inom ett sekel (1500-tal’et), hvaremot
Tyskland dertill .behöfde mera än tvenne, ty det var först
Händel och Sebastian Bach, som afslutade deima
period. Orsaken härtill var till stor del de störingar,
hvilka i allt konst- och vetenskapligt lif medfördes
af trettiåriga krigets härjningar. Detta nämnes i
förväg. Vi återgå nu till den Lutherska perioden.

Nederländame hade äfven på den tyska
tonkonsten redan tidigt utöfvat inflytande, och i sednare
hälften af 1400-talet finner man flera utmärkta
kontrapunktister, såsom Hermann Fink, Adam de Ftdda,
m. fl. Dessutom utöfvades ock den gamla
gregorianska, enstämmiga koralsången, som, i sig sjelf torr,
dessutom i Tyskland måste betydligen hafva
vanvårdats, emedan Luther med stor förargelse talar om
“koralens råa åsneskrik“, i motsats till den
vetenskapligt odlade kyrkosången, eller figuralsången,
hvilken han likaledes nitiskt hyllade.

Luther var, ehuru sjelf ej egentligen lärd
musikus, dock alltför nitisk musikvän, för att ej- med
allvar tänka på en reform äfven i denna väg.[1] Den


[1] Man har ännu efter Luther en mängd kärnfulla loford öfver
tonkonsten. Hans märkvärdiga tal öfver musiken (encomion
musices
, hvars längd förbjuder dess upptagande här) finner man
in extenso uti Musiktidningen 1856, N:o 17 & 18.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:53:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bwmuhist/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free