Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Scarlatti och hans skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskida teatrar i temlig mängd började framträda,
s& uppstod nödvändigheten att befria operan från
denna oerhörda pomp, och tillika välja ämnen, mera
tillhörande det verkliga lifvet, det-sannt menskliga.
Denna riktning understöddes af de större musikaliska
förmågor, som uppträdde vid slutet af 1600- och
bön-jan af 1700-talet, och bland hvilka vi redan nämnt
Scarlatti och Leo såsom koryfeer. Operatexterna
underkastades nu eu sorgfällig förbättring, olympen och
tartaren bannlystes, det hela blef mera naturligt, och
nu var det, som det komiska elementet böljade vinna
insteg. Dock lyckades den italienska operan aldrig
att komma den naturliga sanningen så nära, som den
franska och tyska, hvartill orsaken är att söka uti
det öfvervälde, som Italiens förträffliga sångare snart
förstodo tillvälla sig.
Sångkonsten hade nemligen nu uti Italien
uppnått en hög grad af fullkomlighet, då deremot före
år 1600 sångarens värde endast bestod i hans
teoretiska kunskaper samt färdigheten att sjunga från
bladet. Uti de berömda sångskoloma i Neapel och
Bologna — den förra stiftad af Porpora, den sednare
af Pistocchi, vidare fullföljd af Bemacchi — sökte
man vinna den skönaste ton, i förening med ett
fullkomligt uttäl och den uttrycksfullaste deklamation.
Sedan män funnit tonens skönhet, sökte man träffa
lidelsernas naturliga accent och uttryck, och deras
olika karakter medförde efterhand utvecklandet af
den patetiska, komiska, seriösa och bravurmessiga
stilen. Studiet af de olika känslornas uttryck ledde till
röstens olika modulerande, äfvensom till nyansernas
och klangfärgernas serskilda modifikationer; man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
