Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Tyska Nationaloperan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hiller var född 1728 i en by uti Oberlausitz,
der hans fader var skolmästare. Han dog 1804 i
Leipzig, der han efterträdt Doles såsom
Thomaner-kantor, och var ej blott en omtyckt tonsättare, utan
ock en serdeles god sånglärare; bland hans elever
räknas ock Elisabeth Mara, näst Faustina Hasse sin
tids största sångerska. Hiller var hemsökt af en svår
hypokondri, som betog honom all lefnadsglädje, och
det berättas, att hans “Jagd“ redan 18 gånger varit
gifven, innan den melankoliske tonsättaren sett den.
Nästan med våld förde honom hans läkare till
teatern, der de ypperliga komikerna, som uppträdde i
pjesen, framkallade hos honom ett så hjertligt skratt,
att han från denna stund förbättrades.
Vid samma tid utmärkte sig ock Georg Benda,
kapellmästare i Gotha, såsom operettkomponist. År
1774 uppträdde han med sin “Dorfjahrmarkt“, som
väckte mycken uppmärksamhet, hvarpå följde flera
omtyckta operetter. Mesta uppseendet framkallade
hans Ariadne på Naxos, den första tyska melodram
(i Frankrike hade Rousseau redan förut skrifvit sin
melodram “Pygmalion"). Ariadne gafs på alla tyska
teatrar, fann till och med vägen till Frankrike och
Italien, samt föranledde att Benda kallades till Paris.
Melodramerna kommo nu i modet, och snart följde nya
verk af denna art. Familjen Benda räknade bland
sina medlemmar äfven utmärkta virtuoser,
synnerligast på violin. — På den större operans område bör
nämnas Anton Schweizer, likaledes i Gotha, hvars
“Alceste“ isynnerhet vann en stor publik.
Åfven i Wien hade den komiska operetten
vunnit insteg, och här tog den omsider sin egentliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
