Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom hofkapellmästare i Berlin. Han dog 1812 i
sin födelseort, dit lian för sin helsas återvinnande
kort förut begifvit sig.
Den siste mästaren af den gamla äkta neapoli-
tanska skolan var Nicolo Zingarelli (1752—1887).
Sedan han absolverat sina studier, skref han en mängd
operor för Neapel, Milano, Venedig, m. m., hvilka
vunno stor framgång. Zingarellis musikaliska lynne
var, likasom hans personliga, allvarsamt, hvarföre hans
opere serie utgöra hans bästa verk; de komiska operor-
na äro betydligen svagare. Zingarelli skattades högt af
Napoleon och kallades af honom till Paris, der han
vistades ett par år. Slutligen blef han direktör för
konservatoriet i Neapel, der han lefde i stilla indra-
genhet, sedan han upplefvat den förödmjukelsen att
se alla sina verk fördunklade af den nyuppgångna
solen — Rossini. Till sin lärjunge Bellini sade han
derföre, då denne skulle lemna Neapel: ”Gå, min
son, och blif min hämnare!” Att detta uppdrag an-
förtroddes åt alltför svaga händer, är bekant. —
Utom Bellini, hadc äfven Donizetti, Mercadante, Costa,
Lablache, Tamburini m. fl. utgått ur Zingarellis
skola.
Zingarellis berömdaste opera är Romeo e Giulietta]
uti denna förekommer den ypperliga arian Ombra
adorata, som isynnerhet genom Crescentinis mäster-
liga föredrag erhöll en europeisk ryktbarhet
Tvenne stora italienska mästare, Cherubini och
Spontini, omtalas icke här, emedan de ej blott vista-
des utom Italien, utan ock i sina verk företrädesvis
hyllade fransk-tyska principer. Vi återkomma i ett
följande kapitel till dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
