Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Tyskland. Beethoven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kännas *). Men den dramatiska planen fordrade kär
ett moment, så fruktansvärdt som möjligt, och ingen
vanlig harmoni syntes Beethoven dämonisk nog för
det inbrytande dunderslaget. Han grep derföre
utom harmoniens område och slungade mot hvar-
andra två ackorder af den oförenligaste natur, hvar-
igenom han ock bröt mot Mozarts bekanta regel
(Nissen, pag. 456), att ”musik alltid måste förblifva
musik och välljudet aldrig åsidosättas.” Men så
stark är den spänning, hvari effektens oupphörliga
stegring försatt åhörarens fantasi, att nerverna väl
skakas, då de träffas af detta tonfantom, men ej till-
bakavisa det. Det fördubblar ock effekten af den
derefter inträdande glädjehymnen.
Man skall ffnna den nionde symfonien vara en
musik, ej blott beräknad på att väcka angenäma,
*) Ännu pågå heta strider inom kritiken i utlandet angående ni-
onde symfonien med synnerligt afseende på finalet. Det.
lugna förståndet å ena sidan underkastar verket en stundom
nog skarp kritik, under det att entusiasmen å den andra Öfver-
gått till en fanatism, som tycks antaga karakteren af monomani.
Den sistnämda ”riktningens” koryfeer äro isynnerhet Richard
Wagner, Brendel, Lenz, m. fl. Å andra sidan finner man män
sådane som Fétis, Lobe, Bischoff\ Ulibichejf\ m. fl., hvilka ge-
nom sina öfverlägsna talenter vunnit en afgjord öfvervigt; synner-
ligast underlät den sistnämde icke att med skarpa och
träffande sarkasmer rikligen betjena fanatikerna, hvartill han
ock nästan uppmanades, då Wagner t. ex. yttrar: ”ännu gifvas
dårar, som fortfara att skrifva symfonier, utan att ens det
ringaste ana att den sista redan är skrifven”: eller då Brendel
förklarar, att den nionde symfonien, studerad efter hans metod,
visar sig vara ”historiens största bragd sedan kristendomens
grundläggande, och mensklighetens framtida evangelium!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
