Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Mozarts Efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mental än vokal egenskap. Ar 1813 kallades han
till kapellmästarposten vid teatern an der Wien (i
Wien), der han, jemte sin första symfoni och orato-
riet ”Das befreite Deutschland” (Tysklands befrielse),
författade sin berömda opera Faust, ett verk, som
visar mästaren på höjdpunkten af hans kraft. Derefter
mottog han en kallelse till Frankfurt, der han skref
sin herrliga opera ”Zemire und Azor.” Ar 1819 lem-
nade han Frankfurt, och efter åtskilliga större konst-
resor antog han anbudet af kapellmästareplatsen i
Cassel, der han stadnade för sin återstående lefnad.
Här utvecklade han den mest omfattande verksamhet
såsom orkesterchef, tonsättare och lärare; här förfat-
tade han ock sina sednare verk: flera violinkonserter,
hvaribland den förträffliga sångscen-konserten (N:o 8),
nonetten, notturnot, violinqvartetter, oratoriet ”Die
letzten Dinge” (de yttersta tingen), många ypperliga
sånger m. m. Hans berömdaste verk från denna
period är operan Jessonda, som satte kronan på hans
anseende såsom tonsättare. Hans sednaste operaverk:
”Der Berggeist”, ”Pietro von Äbano” och ”Die Kreuz-
fakrer” antyda någon afmattning hos hans skapande
förmåga.
De dramatiska verk som nått klassicitetens höjd
och gjort Spohrs namn odödligt, äro ”Faust”, ”Zemi-
re och Azor”, samt ”Jessonda.” De tillhöra alla den
romantiska riktningen, uti exklusivt tysk anda. Till
följd häraf utveckla de, rikare än hos mången af
hans medtäflare, isynnerhet ett varmt känslolif, eller
hvad tyskarne kalla ”Gemuthsleben.” Detta uttrycker
sig hos honom i en högst ädel, stundom öfverförfi-
nad, man kunde nästan säga aristokratisk stil. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
