Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare Historien - Den nyare lyriken. Romansen, visan, m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta. Åfven uti Italien har romansen oftast funnit
sin plats i operan. Tyskarne deremot, hos hvilka
den dramatiska riktningen ej är så förherrskande,
hafva anvisat sin lyrik en sjelfständig ståndpunkt
och med förkärlek bearbetat denna konstgren. Man
har sålunda en sånglitteratur at Haydn, Mozart och
Beethoven, som utan tvifvel innehåller det mest full-
ändade, som i denna väg frambringats. Deras efter-
följare på detta område, C. M. v. Wéber, Spohr och
KuTdau ansluta sig värdigt till dem. De tre sist-
nämda mästarne, jemte Fr. Schneider, Gonradin Kreut-
zer, m. fl. hafva ock med stor framgång bearbetat
den fyrstämmiga manssången, som i sednare tider
odlats så mycket.
I spetsen för de yngre tyska sångkomponisterna
står Franz Schubert, en rikt begåfvad ande, som för-»
nämligast inom detta område utvecklade mycken verk-
samhet och vunnit en sällsynt popularitet. Schubert
åsyftade isynnerhet en möjligast trogen uppfattning
af ämnet, en träffande karakteristik med stark roman-
tisk färgläggning; detta förledde honom dock någon
gång till förbiseende af den sjelfständigare musika-
liska formens fordringar, helst då poesien ej riktigt
lämpade sig för den musikaliska iklädnaden, såsom
händelsen var med åtskilliga af Heines dikter. Hans
bättre stycken — hvaribland må nämnas Erlkönig,
der Wanderer, Ave Maria, An Sylvia, Lob der Thrå-
nen, m. fl. — tillhöra deremot det utmärktaste i sin
väg. Schubert var född i Wien, der han ock mesta-
dels tillbragte sin lefnad. Först efter sin död, som
inträffade år 1828, blef han först allmännare känd
och värderad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
