Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigt af tonkonstens historia i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med en förvånande hastighet teoriens principer —
ehuru han till en viss grad häruti alltid förblef empi-
riker — och härvid kom honom ett utmärkt hufvud
samt en ej obetydlig humanistisk bildning mycket
till måtta. Ej länge dröjde det innan han uppträdde
med kompositionen till Lidners dikt ”Spastaras död”,
behandlad såsom deklamatorium, med orkester och kör.
En allmän hänförelse väckte den genialiska uppfatt-
ningen af det glödande poemet, den varma känsla,
den lifliga fantasi, hvarmed han skildrade de ska- /
kande situationerna, samt den vältänkta anordningen
af det hela. Tillika öfverraskades man af den för-
träffliga instrumentationen, som i förening med ver-
kets öfriga förtjenster, stämplade detta till ett verk-
ligt mästerstycke. Ännu ett deklamatorium följde,
”Edmund och Clara”, likaledes behandladt med mer
än vanlig förmåga. Under arbetet på ett tredje
större verk, operan Byno, skördades Brendler af dö-
den (Aug. 1831). De redan färdiga numrens för-
träfflighet låter sluta till hvad operan i sin helhet
skulle hafva blifvit. En vacker gärd åt den hädan-
gångnes minne skänktes af en hög personlighet, i det
han fulländade verket.
Brendlers musik har ingen nationell nordisk
riktning; den ansluter sig till den klassiska tyska
skolan.
Dessutom hafva åtskilliga arbeten af större om-
fång frambragts af Arrhén von Kap/dman, J. N. Ähl-
ström, m. fl.
Skärskådandet af nu lefvande artistiska person-
ligheter inom vårt land ingår icke i planen för detta
arbete. Vi tillägga blott att Sverige ännu eger qvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
