Genom Sveriges bygder / 10 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stockholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praktfullaste sal i hela Sverige. I salens västra ände är en upphöjning, till
hvilken några trappsteg leda. Här står den kungliga tronen, på hvilken
konungen intager sin
plats, när han i egen
person öppnar och
afslutar riksdagarna.
Tronen består af en
länstol af massivt
silfver, en skänk af
rikskansleren Magnus
Gabriel De la Gardie
till drottning Kristina.

I östra slottshvalfvet,
hvarifrån flera
stora glasdörrar leda
ut till Logården, står
en kolossal bildgrupp
i gips af Sergel,
föreställande Axel
Oxenstierna, som dikterar
Gustaf Adolfs
bedrifter för historiens
gudinna. Från detta
hvalf är uppgången
till de kungliga våningarna på denna sida, liksom i västra slottshvalfvet
en annan praktfull trappa leder till de kungliga rummen i västra delen
af slottet och särskildt till den i norra fasaden inrymda festvåningen.
Taken i denna trappuppgång äro efter 1890 dekorerade med präktiga
allegoriska målningar af Julius Kronberg. Festvåningen är rikt prydd
med dyrbara målningar och skulpturer, vaser af Sévresporslin, konstsaker
m. m. Särskild uppmärksamhet förtjäna festivitetssalen eller »Hvita hafvet»,
ornerad i hvitt och guld med dörrstycken och plafonder af Hallblad och
Dominico, Stora galleriet, Eöda salongen och Gobelinssalongen, de två
sistnämnda med plafondmålningar af Taraval och Delaviez. I allt innehåller
slottet 583 rum, förutom hvalf och källare, hvilkas antal uppgår till 234.


Storkyrkan.
Grundlagd 1264. I sitt nuvarande skick sedan 1743.

Vi lämna nu slottet och begifva oss till den tätt bredvid belägna
Storkyrkan. Kyrkan benämnes i äldre handlingar Bykyrkan och var helgad åt
S:t Nikolaus. Före reformationen var den jämte Jakobs den enda af
Stockholms kyrkor, som icke tillhörde något kloster eller brödrasamfund, men
liksom alla helgedomar under katolska tiden var den mycket rik och hade en
mängd kapell och altaren, alla med egna präster, mässkrudar och altarkärl.
Så funnos särskilda altaren ägnade åt Tio tusen riddare, Elfva tusen jungfrur
Heliga tre konungar, S:t Örjan, Guds änglar, Vår fru, S:t Kristoffer m. fl.
och på ömse sidor om tornet två stora kapell, kallade Själakapellen, med flera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>