Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksrådets tillåtelse att, på Uppsala domkyrkas vägnar, få tillbyta sig Almare
Stäk och på Stäkön uppbygga ett slott, som sedan oafbrutet förblef i
ärkebiskopens ägo, tills den upproriske Gustaf Trolle här belägrades och slottet
förstördes af Sten Sture den yngre. För närvarande är Stäket eller Almare
Stäk en ansenlig och välbyggd sätesgård.
Vid Skarfven, till hvilken fjärd man kommer sedan man passerat
Stäksundet, ligger sätesgården Runsa, vid hvilken ruiner ännu visas efter ett
forntida fäste, Runsaborg. Vid en från fjärden inskjutande vik ligger det kungliga
lustslottet Rosersberg i Norrsunda socken. Det kallades fordom
Norsa och har varit ett stamgods för ätten Tre Rosor, efter hvilken det fått namnet
Rosersberg. I konung Fredrik I:s tid kom Rosersberg genom byte under kronan,
hvarefter det varit en omtyckt vistelseort för flera kungliga personer, särskildt Karl
XIII, Karl XIV Johan och änkedrottning Desideria. Slottet, som först uppfördes
af Gabriel Oxenstierna, förskönades af Bengt Oxenstierna mot slutet af
1600-talet och undergick ytterligare förändringar under Karl XIII,
hvilken redan som hertig år 1762 erhöll Rosersberg åt sig upplåtet af rikets
ständer och från hvilken slottets nuvarande inredning och anläggningarna
kring detsamma i hufvudsak förskrifva sig. De inredda, och möblerade
rummen prydas af vackra målningar, såsom Oisian af Gerard, Dagens stunder af
Westin med flere. Numera är en skjutskola för arméens officerare förlagd
till Rosersberg.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
