- Project Runeberg -  Genom Sveriges bygder /
54

(1896) [MARC] Author: Herman Hofberg, Johan Velander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där tillbragte sina sista år, sedan lyckan vändt honom ryggen: han fick
nämligen behålla Venngarn för sin lifstid, oaktadt det genom reduktionen
återbördats till kronan. I senare tider har Venngarn varit bebodt af skalden
J. G. Oxenstierna, som besjungit det i sitt poem Disa, hvilken mytiska
personlighets öden finnas framställda i en följd af taflor, målade i en af slottets
salar af Ehrenstrahl. Vid gården Viby under Venngarn låg troligtvis det i
äldre tider ofta omtalade <i>Vigby kloster</i<. Ännu i dag kan man se, huru en
gammal väg gått därifrån upp genom bergen in till Sigtuna. En mil sydost
om Sigtuna ligga vid sjön Fysingen de stora herregodsen Vallstanäs och
Skånelaholm, på hvar sin sida om sjön.

Vid segelledens fortsättning åt nordväst från Sigtuna ligger på södra
stranden Håtunaholm. Här låg fordom kungsgården Håtuna, som erhållit en
bedröflig namnkunnighet i Sveriges historia. Det var nämligen där, som den
beryktade Håtunaleken tillställdes och därmed det hemska skådespel inleddes,
hvars sista akt uppfördes vid Nyköpings gästabud.

Segelleden sam inantränges nu till det smala Erikssund, men vidgar sig åter
med en stark krökning, Bondkroken, tills man kommer in på den jämförelsevis
breda Skofjärden. Dennas södra del har mest barrskogsklädda stränder,
men längre norrut möta odlade fält och löfprydda stränder, och på västra stranden
höjer sig, omgifven af träd i skiftande grönska, en hvit riddarborg, flankerad
af fyra rundtorn. Braheättens berömda Skokloster.

illustration placeholder

Skokloster.
Uppfördt efter ritning af Nik. Tessin d. ä. 1649–1679.

Stället uppläts tidigt till ett kloster för nunnor af cisterciensorden samt
indrogs af Gustaf I till kronan. Gustaf II Adolf förlänade Skokloster till
fältmarskalken Herman Wrangel, som lät inreda och iståndsätta Sko kyrka.
Hans son, fältmarskalken K. G. Wrangel, som föddes här 1613, uppbyggde
det nuvarande slottet med de skatter han eröfrat i trettioåriga kriget och,
såsom det uppgifves, efter slottet i Aschaffenburg som mönster. Efter hans
död öfvergick Skokloster till hans måg, riksrådet Nils Brahe, och har sedan
fortfarande varit Braheättens egendom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:54:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygder/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free