Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kotan, genom hvilken svärdet farit fram, är framför alla andra ben väl polerad
och putsad.» – Man var under katolska tiden högligen angelägen att, på hvad
sätt som helst, åtkomma ett om än aldrig så litet stycke af dessa ben. Det
berättas om en Torlak, som år 1434 blef utnämnd till ärkebiskop, att han
hemligen tillägnade sig en »tummeknota» ur helgonskrinet; men när han
sedan skulle resa ur landet, blef han af storm och oväder länge uppehållen,
och först när han återskickat den stulna reliken, blef vädret gynnande, så att
han kunde fortsätta sin resa.
Predikstolen, till hvilken Nikodemus Tessin gifvit ritningen, anses för
den vackraste i Sverige. De många sidokoren och kapellen, som under
katolska tiden användes till gudstjänst, äro nu förvandlade till grafkor. Bland
dem intager Gustavianska koret bakom altaret förnämsta rummet. Den vackra
minnesvården af marmor, som pryder det, föreställer en katafalk, på hvilken
Gustaf I hvilar med sina två första drottningar. Korets inre väggar äro
prydda med freskomålningar af professor Sandberg, föreställande scener ur
konungens lefnad, och fönstren med glasmålningar. Bland öfriga grafvårdar
märker man företrädesvis Johan III:s och hans gemåls, Katarina Jagellonicas,
med deras bilder i marmor och i naturlig storlek; friherre Karl De Geers
med hans bröstbild i marmor af Sergel; Linnés med hans bild i basrelief af
samme mästare; ärkebiskop Mennanders, utförd i Rom af Jos. Angelini;
Skytteska grafkoret, Oxenstiernska, Stureska, Braheska med flera.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
