Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Uppland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
heliga Birgittas dag den 7 oktober 1477, sedan riksföreståndaren i världsligt
afseende beviljat det samma friheter som universitetet i Paris ägde.
Emellertid förblef Uppsala universitet en lång tid föga annat än en skola,
och med den lägre undervisningen var det ännu sämre beställdt. 1533 klagar
Gustaf I, att »skolorne i alla städer här i riket storliga förlagde are, så att där
tillförne plägade vara två till tre hundra djäknar, där are näppeligen ett halft
hundrade; somligstädes äre ock skolorne platt ödelagde»; och året före sin död
skrifver han, att de, som äro satte till att undervisa ungdomen, äro »drinkare,
ölhankar, lösaktige och plumpe bänglar, som bättre tjänte gå vid plogen eller
en trädesstock, än uti riksens höge och vårdande saker brukade blifva». –
Under de liturgiska stridigheterna flyttade Johan III akademien till Stockholm
för att hafva den så mycket närmare under ögonen, men det oaktadt fortfor den
att ligga i lägervall. Karl IX förlade universitetet åter till Uppsala och
upprättade det på nytt. År 1600 hölls den första doktorspromotionen i filosofiska
och 1617 i teologiska fakulteten, då Axel Oxenstierna var promotor. Till den
senare af dessa akademiska högtidligheter hade konung Gustaf II Adolf själf
författat ett program på latinska språket. Ingen svensk konung har med sådan
kärlek som han omfattat Uppsala akademi och undervisningen i allmänhet.
Som bekant, skänkte han till högskolan trehundrafemtio hemman af sina egna
arfvegods och tryggade därigenom för all framtid hennes ekonomiska bestånd,
på samma gång han gjorde undervisningens frukter till gemensam egendom för
alla inom sitt rike. Från denna tid såg Sverige ofta män ur hyddan uppstiga
till statens högsta värdigheter. Uppkomsten af en förtjänstadel vid sidan af
den gamla feodaladeln blef närmaste följden af denna undervisningens allmänna
frihet, som var Gustaf Adolfs konungsliga tanke.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
