Genom Sveriges bygder / 126 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nerke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vackra och bördiga Edsbergsslätten i västra delen af landskapet Riseberga
herresäte, där ännu lämningar äro synliga efter det bekanta Riseberga
kloster, som här anlades i slutet af 1100-talet för nunnor af cisterciensorden,
hvilka inflyttade hit från Vreta i Östergötland. I likhet med de andra
cisterciensklostren hade Riseberga genom gåfvor och testamenten, köp och
förpantningar samlat jordagods och fastigheter öfver hela mellersta Sverige, så att
klostret, då Gustaf I indrog det till kronan, var ett af de rikare i landet.

Stadshuset i Örebro. Efter ritning af Fr. Wijnbladh, uppfördt 1861.

En mil norr om Örebro ligger Dylta, icke mindre storartadt till åbyggnad
och landtbruk; det var en tid det förnämsta svafvelbruket i Sverige, men
tillverkar nu mest rödfärg. Västerut från Dylta, i landskapets nordvästra hörn,
ligger det forna Lekebergs eller Leke bergslag kring Kilsbergens utgreningar.
Här fortlefde i det längsta de primitiva småhyttorna för järntillverkning,
medan i det angränsande Nora bergslag nyare tidens uppfinningar och
storartade maskiner tidigt vunno insteg.

Vid norra Hjälmarstranden ligger på en udde det gamla godset Ekeberg,
som redan under medeltiden tillhörde ätten Leijonhufvud, och hvarifrån
Gustaf I tog sin andra gemål. I samma pastorat, men längre norrut, på en
tämligen stor ö i södra ändan af sjön Väringen, ligger ett annat minnesrikt
ställe, Käggleholm, hvars anor vetterligen gå tillbaka ända till den heliga
Birgittas tid, enär hennes man, Nerkes lagman Ulf Gudmarsson var härifrån,
men hvars lysande dagar sammanfalla med den tid, då den praktälskande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>