Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vermland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»De förmögnare bönderna hafva förutom rökstugan äfven en ’svenskstuga’,
till begagnande under helg- och högtidsdagar. Där inne är vanligen
rätt ljust och trefligt, och har man några lyxartiklar, så förekomma de gärna
här. Själfva Jönköpings målarskola får ofta skatta till finnens svenskstuga.
Finnen trifves visserligen bäst i sitt rökiga pörte; men han är därför alls
icke osnyggare än annan allmoge. De sotiga takbjälkarna och väggarna fejas
och skuras rätt ofta och se däraf så blanka och glänsande ut, som om de
vore af ebenholts. Äfven den kroppsliga hyddan renas flitigt nog, och jag
skulle tro, att man åtminstone en gång i veckan begagnar de bekanta imbaden
i badstugan.
»Finnen förstår sig alls icke på hvad ett så kalladt godt bord vill säga.
Har han bara sin ’motti’ (näfgröten) och därpå en pipa tobak, så mår han
godt nog, men får han därtill äfven en sup, så är det alldeles förträffligt.
Det enkla lefnadssättet ger god hälsa, och man känner därför ej så mycket
hvad sjukdom vill säga. Men träffas man af det onda, så användas ofta rätt
egna botemedel. Kaffe är därvid ett medikament, som brukas med förkärlek,
äfvenså brännvin.»
För finnarnes upplysning har mycket blifvit gjordt i senare tider.
Kyrkor med ordentliga lärare ha blifvit uppbyggda och skolor inrättade.
Äfvenså äro nya vägar anlagda, genom hvilka en lifligare förbindelse inträdt
emellan finnskogarna och den nedanför liggande svenskbygden, med hvars
befolkning finnarne nu sammansmälta allt mer och mer.
-
En återblick på Vermland visar oss landet som en ofantlig triangel,
hvars uppåtböjda bas, lik en halfmåne, bildas af Vänerns norra strand. Genom
triangelns spets inbryter den väldiga Klarälfven och strömmar midt igenom
landet ned i Vänerns vida bassäng, dit äfven landets öfriga vattendrag ställa
sin kosa. Af den mängd älfvar, hvilka från Nordens fjällrygg flyta genom
Sverige, är Klarälfven den sista mot söder, men den första och enda, som
faller ut i Västerhafvet. Den samling af fjäll, hvilka norr och öster om sjön
Fämund uppresa sina snötäckta spetsar, har utan tvifvel spelat en märklig
roll i Skandinaviska halföns geologiska bildning. Det stora istäcke, som från
Dovre glidit åt sydost ned mot Vänern, söndermalande den underliggande
jordytan och hopande dess lösare lager i dalar och sjösänkor, har
påtagligen varit i hög grad bestämmande för Vermlands naturbildning. Trots de
många högre toppar och bergmassor, som sluppit undan med en rundfilning
af sina spetsar och kanter, har isfloden kunnat göra storartade utgräfningar,
som framträda tydligt nog redan vid en blick på kartan öfver Vermland med
dess många milslånga sjöar och ännu mycket längre dalgångar med
hufvudriktning mot söder och sydost.
I dessa dalar, vid de brusande älfvarna, bland bergen och i skogarna,
lefver en befolkning, idog, ihärdig och oförtruten, gästfri, oförställd, glädtig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
