Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järnvägar erhållit ett ofantligt ökadt värde. Skog täcker 2/5 af landets yta,
och vattendragen erbjuda både drifkraft för sågverk och goda flottningsleder.
Härtill kommer, att stora skogar bibehållits åt socknarna i form af allmänningar
och därigenom undgått att falla i allt för hänsynslösa afverkares händer.
Flera socknar ha af sina allmänningar dragit sådan inkomst, att de kunnat
använda stora belopp till samfärdsmedlens utveckling och afsätta fonder af
millioner för allmännyttiga ändamål.
Klimatet är strängt, beroende dels på höjden öfver hafvet, dels därpå,
att omgifvande berg afstänga landet från milda hafsvindar. Rätt stora olikheter
härröra dock däraf, att olika dalgångar äro i olika grad öppna för sol och
vind. I allmänhet är klimatet hårdare kring Västra Dalälfven än kring Östra.
I Rättviks socken, »Dalarnes Arkadien», träffar man till och med lind, ask
och lönn, och på den flacka Sollerön, »Siljans öga», skadas skörden sällan
af nattfroster. Vida större betydelse ha emellertid de alster, som härflyta ur
mineralriket. Sådana äro porfyr i Älfdalen, kvarnstenar och slipstenar af
olika slags sandsten, kalksten och kalk från trakten af Siljan, koppar
företrädesvis från Falu grufva samt järn från omkring 200 grufvor i södra
Dalarnes bergslag. Äfven andra metaller, såsom guld (i Falu koppargrufva),
silfver och bly samt nickel, förekomma i mindre mängder.
Dalarnas natur är både storartad och omväxlande, blidare än Ångermanland
och det öfre Norrlands, men af samma kraftiga nordiska skaplynne.
Dess väldiga tvillingflod med sina forsar och vattenfall, dess många öfriga
strömmar och sjöar, framför allt den leende Siljan, dess omväxling af trängre
och vidare dalar, skogsåsar, höjder och fjäll med vida utsikter, – allt detta
gör Dalarne till ett af lustresande allt mera besökt och beundradt landskap.
Därtill komma de historiska minnen, som äro fästa vid många orter, samt
befolkningens utseende och många goda egenskaper. Dalarnes folk är storväxt
och vackert, redbart, flitigt och förnöjsamt, men stolt och styfsint. Dess
frihetskärlek och fosterlandskänsla ha mer än en gång bidragit att rädda
fäderneslandets frihet, men äfven mer än en gång slagit öfver i själfrådighet
och upprorslusta. Emellertid äro dalkarlarne med rätta stolta öfver sina
fäders bragder och hålla mycket på fäderneärfd sed. Man återfinner också i
Dalarne, mer än på något annat ställe, den gamla svenska frimodigheten,
som säger sin mening utan omsvep och utan anseende till personen, om än
sederna numera icke i alla trakter äro så okonstlade, som de fordom voro,
och de länge fortsatta utvandringarna möjligen bidragit att försämra andan
hos detta af naturen så kärnfriska folk. – Särskildt är dalkarlen utrustad
med stora mekaniska anlag, han förfärdigar konstrika ur, symaskiner,
snickeriarbeten med mera, och de beundransvärda arbeten, som förr utgingo från
Älfdalens porfyrverk, voro förfärdigade af dalkarlar, som efter en kort tids
öfning blifvit utmärkta arbetare.
Innan vi begifva oss in i det egentliga Dalarne eller bygderna kring
Dalälfven och tillflöden, vilja vi taga kännedom om de viktigaste orterna i
Väster-Bergslagen, såsom södra Dalarnes malmrika bygder, hufvuddelen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
