- Project Runeberg -  Genom Sveriges bygder /
207

(1896) [MARC] Author: Herman Hofberg, Johan Velander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

många flera historier af den putslustiga och löjliga sorten. Af nöden och
behofvet drifne att genom föryttrande af sina simpla arbeten söka i bättre lottade
orter vinna medel till en torftig bärgning, blefvo de oftast föremål för
lyckligare grannars – framför allt kanske östgötens – spe och skämt, och
sålunda hopspunnos tusentals historier om »skålknallarne», dels vidunderliga
och osmakliga, för att beteckna dem som de enfaldigaste varelser i
mänskligheten, dels gående ut på att utmåla dem som så förslagne och knipsluge i
affärer, att de kunde lura själfve hin onde. – I allmänhet äro västgötarne
mycket fallna för spekulation och beräkningar, och bland dess söner finnas
flere än en, hvilka, såsom den bekante Sven Erikson, genom sin företagsamhet
ej blott skapat sig själf en betydlig rikedom, utan som arbetsgifvare
uppehållit hela trakters fattiga befolkning. – Åkerbruket i Västergötland står
ännu flerstädes på en tämligen låg ståndpunkt, och jorden skötes ofta såsom
i fars och farfars tid. Likvisst torde denna liknöjdhet vid åkerns skötande
mycket få tillskrifvas somliga orters ofruktbara jordmån, som icke återgäldar
den nedlagda mödan, ehuru från en annan sida man icke får förbise, att det
kringvandrande lif, som fordom frodades och som från början uppstått i följd
af bristande bärgning i hembygden, lätt vände sinnet från jordbrukets
fredliga yrke.

illustration placeholder

Sven Erikson.
1801–1866.

Vår utjämnande tid, som nedbrutit skrankorna och utplånat
gränslinjerna emellan så många samhällselement, har icke heller varit overksam
i att bortsopa en och annan skiljemur äfven på det materiella området.
Därom kunna våra forna skogar lämna ett talande intyg. Om Tiveden för
tusen år sedan haft samma utseende som nu, skulle hon säkert icke
föranledt någon sådan indelning af landet, som den i sunnanskogs och
nordanskogs. Men enligt en gammal sägen skall Tiveden ännu långt
efter kristendomens införande i landet hafva sträckt sig från Mosås,
en mil söder om Örebro, ända ned till Mo kyrka i närheten af Moholms
järnvägsstation i Västergötland, en sträcka af tio mil, och den
sistnämnda kyrkan lärer då varit annex till Mosås. Såsom stöd för
sanningen af detta faktum anföres bland annat, att skogsbyggarne på Tiveden
samt Hofvaboarne från urminnes tider norr om Mo haft en stor
hage, i hvilken de släppt sina hästar att beta under sina besök vid kyrkan
om söndagarne, hvilken hage i senare tider blifvit lagd till prästgården i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:54:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygder/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free