Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att murarna haft en tjocklek af nära fyra fot och att byggnaden haft en höjd
af, tre våningar
[1].
Husaby kyrka är en af våra allra äldsta kyrkor och byggd uti en rent
romansk stil, hvadan den vanliga uppgiften, att Olof Skötkonungs borg skulle
blifvit omskapad till kyrka, icke kan vinna erkännande af vår tids forskning.
Kyrkan har ännu i behåll två sidoaltaren, förutom en mängd andra minnen
från katolska tiden. Bland dem, som hafva minsta värdet i konsthistoriskt
hänseende, men vanligast och först visas för de resande, äro tre stycken
korkåpor, af hvilka en sättes i samband med följande historia: En korpräst i
Husaby besökte ofta en vacker bondhustru i grannskapet. Hennes man, som
misstänkte detta förhållande, påhittade, likt en annan Vulkanus, en listig
hämnd. Han omgaf nämligen en natt sin stuga med ett vargnät och utskrämde
munken, som, lyckligare än Mars, väl undslapp snaran, men förlorade sin
kåpa, som nu förvaras i kyrkan. – Vid danskarnes infall 1566 blef kyrkan
afbränd och stod ännu tjugosju år därefter utan yttertak. Församlingens
kyrkoherde Nils Jonsson, som var närvarande vid Uppsala möte, gjorde härom
en framställning, hvarvid han af hertig Karl tillspordes, »om det vore
Kongshusaby i Västergötland, där munken fångades i haregarnet»; detta bejakades,
och hertigen beviljade anslag till kyrkans iståndsättande.
Från Husaby går vägen utefter Kinnevikens södra strand till Lidköping.
Af Lidan, som genomflyter staden, delas staden i två delar, af hvilka den
på östra sidan om ån kallas Gamla staden och den väster om ån Nya staden.
Den senare är anlagd af grefve M. G. De la Gardie efter en af honom själf
uppgjord plan. Efter upprepade eldsvådor är staden nu försedd med räta
och breda gator och ett ovanligt stort torg; vid detta ligger rådhuset, hvilket
ursprungligen var ett De la Gardie tillhörigt jaktslott, som af honom
ditflyttades. Med undantag af några täcka landställen erbjuda stadens
omgifningar inga andra föremål för uppmärksamhet, än släta ängs- och åkerfält,
hvilka mot stranden af Kinneviken öfvergå i ofruktbara sandfält, men på
södra sidan begränsas af en vacker skogspark, som följer västra stranden
af Lidan.
Emellan Kinneviken och Dalbosjön skjuter Kållands härad upp och bildar
en ansenlig halfö, hvars yttersta spets är kringfluten och utgör den bekanta
Kållandsö, som under namn af Kvaldinsö omnämnes redan i samband med
kriget mellan konungarne Inge Svenske och Magnus Barfot, men egentligen
blef bekant, sedan den kommit under biskoparne i Skara och Brynjulf
Gerlaksson där uppfört det fasta Läckö. Slottet, som med de tillbyggnader, som
sedan blifvit gjorda af Jakob och M. G. De la Gardie, hvilka hade Läckö till
grefskap, består af en stor fyrkantig byggnad med fyra torn och har ett
dominerande läge på en brant klippa på nordöstra sidan af ön, hvarifrån det
§ synes flera mil omkring åt Vänern och dess strandbygder. Bakom slottet
åt sjösidan ses en gammal förfallen bastion för sex kanoner, och nederst vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
