Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västergötland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fabriker (pappersbruk, sockerbruk, spinneri m. m.) de mest kända, men de
öfvergingo 1880 till Korndals aktiebolag, som särskildt dref pappersbruket i
stor skala. Därjämte finnas här Mölndals och flera andra spinnerier,
Rosenbergs väfveri, sågverk, kvarnar och åtskilliga mindre anläggningar. För
öfrigt drifves inom häradet en omfattande snickerislöjd och laggkärlstillverkning,
för hvilken senare Bohusläns nu betydande sillfiske bereder afsättning.
Från de nu nämnda fallen erbjuder Mölndalsån en lugn, för lastpråmar
användbar farled ned till Göta älf och Säfveåns mynning. För ett besök vid
de platser i Västergötland, som ännu återstå oss att lära känna, är Göta älf
den lämpligaste farleden. Älfven flyter här lugn och bred, och utmed dess
östra strand går Bergslagernas järnväg. Några större gårdar och Surte
glasbruk passeras innan man kommer midt för Kungälf, där älfven s norra
mynningsarm tager af åt väster. För öfrigt erbjuder stranden föga
anmärkningsvärdt, innan man kommer till de obetydliga lämningarna af Gamla Lödöse,
Göteborgs moderstad. Vi äro nu vid norra delen af det förr omnämnda Ale
härad, och järnvägen har redan börjat draga sig från älfstranden inåt landet.
Älfven blir nu smalare, och snart uppnå vi Lilla Edet, ett tre meter högt
fall, som kringgås genom Ströms kanal med dess två slussar på bohuslänska
stranden. Fallens drifkraft är här använd för åtskilliga fabriksanläggningar,
och Lilla Edet är i folkmängd jämförligt med åtskilliga af våra småstäder.
Två mil norr om Lilla Edet träffa vi mynningen af Trollhätte kanal
– eller rättare kanaler, ty då den gamla, på 1790-talet byggda kanalen efter
Göta kanals fullbordan befanns otillräcklig för trafiken, byggdes
af friherre Ericson omkring 1840 en ny, som korsar den gamlas
nedersta del samt gör en stark krökning åt söder och därigenom kunnat
finna jämnare mark. Den gamla kanalen åter
ter sig nedifrån sedd som en smal i berget utsprängd hålväg, där de smärre
fartyg, som ännu alltjämt begagna densamma, för hvarje sluss höjas eller
sänkas ett ansenligt stycke: slussportarne äro ock mycket höga i förhållande
till bredden, och utmed hvardera klippväggen är en smal träspång fastklängd.
I jämförelse härmed ter sig den nya kanalen bred och prydlig, jämnt och
sakta stigande, och låter vanliga betraktare knappt ana, med hvilka
svårigheter dess byggnad varit förbunden.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
