Genom Sveriges bygder / 325 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gotland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Visby stadsmur.

åstadkomma för att värna sin själfständighet och sin rikedom. Muren, hvars
sammanlagda längd är något öfver en fjärdedels mil, har likväl icke blifvit
uppförd på samma tid eller i ett oafbrutet sammanhang, utan småningom
och vid skilda tider. På de sträckor, där den kvarstår fullständig och oskadd,
har den tio meters höjd, med höga jordfasta torn åt landsidan, hvilka stå på
ungefär hundra meters afstånd ifrån hvarandra. Beräknade för ett stridssätt,
som berodde på armstyrkan och pilbågarne, äro dessa torn uppförda till en
höjd af omkring tjugo meter, nästan alla i fyrkant och med den sidan, som
vetter åt staden, helt och hållet öppen. Emellan högtornen och på sina ställen
ersättande dessa finnes ett slags mindre torn, så kallade hängtorn, hvilka
dristigt hänga som en sadel öfver muren och framskjuta öfver den både på
yttre och inre sidan. På inre sidan löper utefter murens hela längd en
lägre, på låga pelare hvilande stödjemur, och ehuru några af de små hvalf, som
bildas af dessa pelare, i en senare tid blifvit igenmurade, äro de dock
tillräckligt synliga för att väcka mångens undran öfver deras egendomliga
ändamål. Den naturligaste förklaringen torde likväl vara den, att
de helt enkelt varit stöd åt den tillsatta förstärkningsmuren, på samma
gång som genom detta byggnadssätt åstadkommits en stor besparing af stenmaterial
vid uppbyggandet. Flerestädes är ringmuren raserad, dels genom fienders
anfall, dels genom grundvalens sjunkning och de på muren hängande
sadeltornens nedstörtande. Men äfven i sitt närvarande förfallna skick förläna
dessa fästningsverk åt taflan af Visby en historisk stil och ett äkta
medeltidstycke, som ingen annan stad i den skandinaviska Norden nu förmår uppvisa.

Kasta vi nu en blick på de kyrkliga byggnadsmonument, som ännu
finnas i Visby, så möta oss af de sexton större och mindre kyrkor, som
under medeltiden här reste sina spiror mot höjden, ännu elfva, – men blott
en i det vårdade skick, att hon begagnas till gudstjänst, och de andra tio
såsom mer eller mindre praktfulla ruiner. Den nu begagnade domkyrkan är
den forna S:ta Maria, hvilken byggdes af tyskarne i Visby och invigdes 1225,
men sedan dess flera gånger blifvit tillbyggd och förändrad. Hon företer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>