Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
park, och den här intill stötande backiga marken är genom gångar och
sittplatser gjord till en pittoresk, ehuru något besvärlig promenadplats, de s. k.
palissaderna. I motsats härtill är den i stadens norra del på ömse sidor om
den utmed stranden löpande muren anlagda promenaden både lång, jämn och
rak. Dess hufvudparti är den långa Studentalléen utmed murens insida: men
därtill sluta sig dels det af gräsplaner och lekplatser omgifna
sommarvärdshuset Paviljongen, dels en blomsterrik botanisk trädgård, som genom sitt
rika urval af prydligt etiketterade växter helt visst bidragit att öka
Visbyboarnes smak för blomsterodling. Trädgården anlades på 1850-talet i en täck
och prydlig stil samt var särskildt på 1870-talet, innan dess träd och buskar
hunnit bli väl stora i förhållande till utrymmet, en verklig pärla i trädgårdsväg.
Innan vi lämna Visby, böra vi göra ett besök i den så kallade
Korsbetningen, en öppen plats utanför östra muren, där konung Valdemar efter
stadens intagning lät begrafva de 1,800 borgare, hvilka stupat vid densammas
försvar. På grafplatsen upprestes ett minneskors af sten, som ännu står
kvar, och hvars latinska inskrift i svensk öfversättning lyder sålunda: »År
1361 tredje dagen efter S:t Jakobs dag, föllo framför Visbys portar gutarne i
danskarnes händer. Här äro de begrafna. Bedjen för dem.» En af länets
höfdingar har låtit plantera en mängd löfträd omkring den gamla stenvården,
hvars enkla inskrift påminner om den olyckligaste dagen i Visbys samhällslif.
När man från Visby tager vägen genom Norderport kommer man 1/3 mil
utom staden till Snäckgärdet, bekant såsom stiftelse- och högtidsplats för det
fosterländskt sinnade och verkande sällskapet D. B. V. (De badande vännerna).
Detta sällskap har sin upprinnelse, såsom äfven namnet antyder, af en liten
krets af vänner, hvilka brukade bada tillsamman utanför staden och hvilka
1814 förenade sig till ett slutet samfund, som inlagt stora förtjänster icke blott
om Visby stad, utan om hela Gotland. Sällskapet hade först en skola för
etthundratjugo fattiga gossar, grundlade därefter en understödsanstalt för fattig
ungdom, stiftade den första sparbanken på ön, anlade den ofvan omtalade
botaniska trädgården o. s. v. – Till Snäckgärdet leder en bekväm väg utmed
stranden, men stora landsvägen går uppe på åsen. Mellan båda vägarna ligga
ett par sevärdheter. Den ena är Trojeborg, en rund, labyrintisk stensättning
af 19 meters genomskärning, hvars låga stenar bilda ett kors i midten och
däromkring en del ringar, på de flesta sidorna elfva, så att en vandring längs
dem alla kräfver nära 500 steg och nära 10 minuter. Att »ränna Tröborg»
eller springa igenom hela labyrinten är en omtyckt lek, och om flera springa
samtidigt, ser det eget ut, huru de än äro alldeles in på hvarandra, än långt
afsides, än springa jämsides ett stycke, än tyckas skola mötas. Om denna
antagligen mycket gamla stensättning – mindre sådana finnas både på
Gotland och i andra landskap – finnas flera sägner. En af dem är att en ung,
vacker jungfru blifvit bortröfvad och förd till en i berget befintlig grotta, som
kallas Röfvarekulan. Här fick hon välja mellan att bli dödad eller på en enda
natt lägga en »Trojeborg», och då hon mot förmodan gick i land med detta
kraftprof, återfick hon sin frihet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
