Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mercurii-staty, som genom någon mekanisk inrättning vred sig af sig själf
omkring. Bönderna, som dagligen gingo föjbi och öfver stängslet kunde se
in och betrakta Stjerneborgs sällsamheter, voro icke litet förundrade öfver
denna rörliga figur. Också gick och gällde, icke minst på grund af detta
underverk, Tycho Brahe bland dem för en verklig trollkarl.
Några biografiska underrättelser om denne märkvärdige man torde här
vara på sin plats. Tycho Brahe föddes på Knutstorp i Onsjö härad den 14
december 1546 och uppfostrades af sin farbror, Jörgen Brahe på Tosterup.
Redan under sin första vistelse vid universiteten i Köpenhamn och Leipzig
utmärkte han sig för sina ovanliga insikter i kemi, matematik och astronomi,
och redan vid sjutton års ålder utförde han märkliga astronomiska
observationer, till hvilka beräkningarna ännu förvaras på kungliga biblioteket i
Köpenhamn. Han fullföljde sedan sina studier i Wittenberg och Rostock, på hvilket
senare ställe han råkade i duell med en annan dansk adelsman, Manderup
Parsberg, som af högg hans näsa. För att i yttre måtto afhjälpa denna brist
gjorde han sig en näsa af silfver och guld och fäste den med ett slags lim,
af hvilket han alltid bar ett förråd på sig, ifall näsan lossnade. Efter
omfattande resor i Tyskland och Italien, återkom han vid tjugosju års ålder till
sitt fädernesland och uppehöll sig den följande tiden i Skåne. 1573 gifte han
sig med ett fruntimmer af låg börd, hvilket giftermål väckte stor
förbittring hos hans förnäma släkt. Själf hade Brahe beslutit sig för att sälja sina
egendomar och bosätta sig i Basel; men Fredrik II, som var en stor
beskyddare af vetenskaperna och deras idkare, gaf Brahe ön Hven till
lifstidsförläning, en årlig lön af 500 riksdaler samt betydliga anslag till byggnader
och instrument. År 1576 reste Brahe öfver till Hven, fann ön på grund
af dess upphöjda läge synnerligen passande för astronomiska observationer
och begynte genast bygga på sitt Uranienborg. Här framlefde han sedan
tjugo lugna och lyckliga år, ärad som en vetenskapens furste. Men slutligen
kom han på mindre god fot med regeringen, och Kristian IV indrog efter
sin tronbestigning en del af förläningarna. Brahe begaf sig då (1597) till
Tyskland och kom 1599 till Prag, där han mottogs med välvilja af kejsar
Rudolf af Österrike, som upplät ett slott 5 mil från Prag för hans
verksamhet. Inom kort afled dock Brahe i Prag den 24 oktober 1601 och blef där
begrafven med stor högtidlighet.
Kustbygden mellan Landskrona och Helsingborg är en kuperad
skogsklädd bygd. Bland här belägna ställen märkes dels Säbyholm, fordom
kungsladugård under Landskrona slott, från 1791 till 1853 adelssäte och sedan
hufvudgård för Landskrona sockerbruks storartade och mönstergilla jordbruk,
dels Bälteberga, som före 1842 var ett adelsgods af stort omfång, dels ock
Vallåkra, som är kändt såsom plats för en af de nya stenkolsgrufvor, hvilka på
1860-talet började under stora förhoppningar bearbetas. Närmare Helsingborg
ligger Rå stora fiskläge och norr därom Ramlösa hälsobrunn, sannolikt
upptäckt som hälsokälla redan under Karl XI:s krig med Danmark och öppnad
som brunnsinrättning den 17 juni 1707. Källan är belägen i en utmärkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
