Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvåvåningshus kring en borggård, restaurerades 1857 på ett prydligt sätt samt försågs
med två torn och nya rikt ornerade gafvelrösten. Godset är indeladt i farmer,
som till största delen utarrenderas, och är i sin helhet en af Skånes bäst
skötta egendomar. – Ej långt söder om Gunnarstorp ligga Bjufs och
Billesholms stenkolsfält på södra sidan om länsgränsen. De bearbetades till 1895
af skilda bolag, men tillhöra nu Billesholms-Bjufs aktiebolag, som bildats
genom sammanslagning af Kropps och Vallåkra bolag, har ett aktiekapital af
3 3/4 mill. kr., sysselsätter omkring 500 arbetare och jämte stenkolsbrytning
drifver tillverkning af eldfast tegel i mycket stor skala. Söder om denna
stenkolsbygd ligger Bosarps fideikommiss, på hvars ägor stenkol brötos redan
på 1780-talet vid Bosarps grufva. Längre åt sydost ligga utmed Söderåsen
på kort afstånd från hvarandra tre herresäten med vackert, skoginbäddadt läge,
nämligen Dufeke, Axelvåld och Knutstorp. Axelvåld har en hufvudbyggnad
i rundbågsstil, uppförd 1848 af Brunius, och Knutstorp, bekant som Tycho
Brahes födelseort, har en gammal hufvudbyggnad, som är rikt sirad med
ovanliga arkitektoniska prydnader (nischer, runda och kvadratiska
fördjupningar, spetsbågsgesimser m. m.).
En half mil längre söderut ligger Svalöf, en gård, som genom den
därstädes i stor skala drifna utsädesförädlingen blifvit känd öfver hela Sverige.
I syfte att genom försöksodling och systematiskt urval åstadkomma gifvande
och för vårt klimat lämpade slag af utsäden bildades på 1880-talet Sydsvenska
utsädesföreningen, och en af upphofsmännen, godsägaren P. Velinder, upplät
sin egendom Svalöf till försöksanstalt. Sedan ha åtskilliga byggnader för
vetenskapliga ändamål tillkommit, de tillhörande undersökningarna ledas fullt
vetenskapligt, och samtidigt har handeln med förädladt utsäde uppdrifvits till
en omfattande affär och föreningen utvidgats till Allmänna svenska
utsädesföreningen. – Vid Svalöf ligger äfven, men tillhörigt annan ägare, ett af
Sveriges största mejerier i förening med den största svinuppfödningsanstalt,
som hittills funnits i Sverige.
En mil öster och sydost om Svalöf ligga herresätena Trolleholm och
Trollenäs, hufvudgårdar i hvar sitt af två bland de fyra stora Trolleska
fideikommissen. Dessa stiftades kort före 1770 af öfverstelöjtnant Fredrik Trolle,
som dels genom gifte, dels genom klok hushållning blifvit en af Skånes
rikaste egendomsägare på sin tid. Med sin hustru Brita Ramel hade han
fyra barn: Arvid, som fick Klågerup i mödernearf, Vivika, gift med riksrådet
grefve Gustaf Bonde, Sofia Elisabet, gift med generalen Fabian Löwen, och
Hilda Brita, gift med grefve Fredrik Wachtmeister. Enligt Trolles
förordnande blef Näs, kalladt Trollenäs, jämte Fulltofta vid Ringsjön fideikommiss
i Trollesläkten, Eriksholm, som kallades Trolleholm, fideikommiss i
Bondesläkten, och Verpinge, som fick namnet förbytt till Trolleberg, fideikommiss
i Wachtmeisterska släkten; från Trolleberg söder om Lund öfverflyttades likväl
sedermera fideikommissnaturen till det öster om Kristianstad belägna Ljungby,
som däraf fick namnet Trolle-Ljungby. Till den aflidna generalskan Löwens
barn anslog han en penningsumma till inköp af något gods, jämngodt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
