Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gestrikland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dalgång, där utom Visjön flera mindre sjöar ligga å ömse sidor om banan.
Vid Visjön ligger det prydligt bebyggda Vi bruk, hufvudgård i de betydande
Ockelboverken, som tillhöra Kopparberg-Hofors sågverksaktiebolag. Nära
Ockelbo stora kyrka utmynnar Gäfle–Ockelbo järnväg i Norra stambanan och
fortsättes västerut af en järnväg inåt Dalarne. I vinkeln mellan denna järnväg
och stambanan ligger Brattfors järnverk vid Hammarsjön, och längre västerut
vid järnvägen Jädraås masugn, båda hörande till Ockelboverken. Dit hör
äfven Åmots bruk mellan de höga bergen i öfra delen af Viåns dalgång, nära
2 mil nordväst om Ockelbo. Den där ofvanom belägna skogs- och
bergstrakten kallas Ödemården, sträcker sig ett godt stycke in i Helsingland,
stiger på landskapsgränsen till 300 meters höjd och strax norr därom till
400 meter.
Gestriklands kustbygd erbjuder föga omväxling, vare sig man färdas
den nära kusten gående landsvägen eller på ångbåt utanför kusten. Spridda
öar finnas, men ingen sammanhängande skärgård. I nordöstligaste hörnet af
Gestrikland ligger Axmars järnbruk med en slottslik, trevånings hufvudbyggnad
och en vacker park. Axmar var till 1890 hufvudgård i Schinkelska
fideikommisset, det enda i Gestrikland, och inrymmer dyrbara konstsamlingar
samt ett stort bibliotek. Den bruksrörelse, som förr drefs vid de s. k.
Hamrångeverken, till hvilka utom Axmar hörde de underlydande Vifors och
Viksjö längre i sydväst, samlades sedan vid själfva Axmar, så att här finnas
masugn, lancashirehärdar, ett stort valsverk och spikhammare, såg och kvarn
samt nya arbetarebostäder. Emellertid lönade sig brukrörelsen ej bra, och nu
är godset inköpt af Bergvik-Ala stora sågverksaktiebolag samt järntillverkningen
åtminstone tills vidare nerlagd.
Vi ha redan i det föregående nämnt Gestriklands järnvägar och tillägga
blott följande. Gäfle–Dala järnväg hade funnits ett tiotal år innan Norra
stambanan genom länet blef färdig; järnvägen Uppsala–Gäfle öppnades redan
1874 och fortsattes 1884 till Ockelbo samt bildar nu en genväg för resande
från Stockholm och Uppsala uppåt Norrland. Slutligen är den smalspåriga
Ockelbo–Dala järnväg anlagd hufvudsakligen för Ockelboverkens betydande
forsling af timmer och malm och ämnad att fortsättas rätt österut till
Norrsundet vid kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
