- Project Runeberg -  Genom Sveriges bygder /
447

(1896) [MARC] Author: Herman Hofberg, Johan Velander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Här kärnas äfven smöret, nedpackas i byttor och förvaras. Men ystningen
försiggår i sofrummet, hvars vanliga namn också är »kokhuset»: där värmes
mjölken i den stora kitteln på spiseln, som är byggd i rummets
ena hörn.

illustration placeholder

Vid fäboden.

Teckning af Joh. Tirén.



Fähusen, i hvilka boskapen ha sitt nattläger, äro låga, föga
omsorgsfullt hoptimrade byggnader med en rad bås på hvardera
sidan om en lång midtgång: springorna i väggen få släppa in
både det ljus och den luft, som behöfvas. Efter morgonmjölkningen
får vallgossen med sin näfverlur eller sitt vallhorn samt
näfverkonten med matsäcken på ryggen följa boskapen till betena, och medan
han är borta, har fäbodpigan nog att göra med att kärna eller ysta och hålla
alla kärlen rena. Så fortgår sommaren enformigt nog, särskildt då regn och
blåst göra vistelsen uppe i fjällbygderna kuslig. Men då solen skiner, allt
grönskar, himlen ständigt är ljus och luften ren och frisk, stämmes äfven
människans sinne till glädje, och luften genljuder af sång, vallhornsstötar
och långdragna lursignaler, med hvilka närliggande fäbodars invånare sända
hälsningar till hvarandra.

Fäbodlifvet stämmer med underlig makt sinnet till sång och diktning
och lockar fantasien till flykt. Därför äro ock många sägner och vidskepliga
föreställningar allmänt utbredda, och öfver de många hornlåtarna och
vallvisorna ligger en poetisk färg af egendomlig stämning. Allmän är den tron,
att vättarne eller de underjordiske äfven idka fäbodlif, ehuru man vanligen ej
kan se hvarken dem eller deras boskap, och att de använda kokhus, redskap
och fäbodar under den tid, då dessa ej brukas af sina rätta ägare. Och vill
man stå väl med dem, måste man noga akta sig för att flytta till fäbodarna
för tidigt eller stanna där för länge: det vore ett intrång i deras häfdvunna
rättigheter, hvilket skulle hämna sig alltid på något sätt. Då vättarne locka
en bupiga eller en vaktkarl att svara på sin sång, mister denne sin sångröst.
Men få de lust att tillbyta sig någon boskap, så bör man ej vara ogin, ty
den, som de lämna i stället, ger vanligen mycket mera mjölk än andra kreatur.
Två bodkullor hade haft besök af två vättar, som ropat till dem: »Bytte,
bytte bo; fem getter för en ko!» Efter att ha rådfrågat sitt husbondefolk,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 10 19:11:41 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bygder/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free