Genom Sveriges bygder / 455 (1896) Author: Herman Hofberg, Johan Velander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämtland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfver sängen om nätterna äro dock äfven i många delar af Jämtland väl
behöfliga skyddsmedel.


Fjällemmel.

Folket i Jämtland berömmes för gästfrihet, godlynthet, snabbtänkthet
och sinne för humor. Gästfriheten sträckte sig förr i tiden så långt, att
mången bonde, då han med sitt husfolk for till fäbodarna, lämnade stugan
olåst med framsatt mat för vägfarandes behof. Under våra dagars lifligare
samfärdsel är ett dylikt tillmötesgående hvarken möjligt eller behöfligt. Före
stambanans öppnande spelade handelsfärderna till Trondhjem å ena och
Sundsvall å andra sidan en viktig roll för en ej obetydlig del af landskapets
befolkning; det var genom dessa, de skulle för sina hästar och nötkreatur
tillbyta sig allehanda köpmansvaror, och i samband därmed utbildades ett sinne
för handel, affärer och köpslagande, som gifvit jämtarne rykte för opålitlighet
och vinningslystnad. Numera få åkerbruket, mejerihandteringen och
skogsafverkningen mera odeladt taga bondens tid i anspråk och ge äfven
landskapets folkmängd full sysselsättning. Åtskilliga »sörlänningar», mest från
Värmland, finna dessutom hvarje sommar lönande arbete med
timmerafverkning och flottning.


Röding.

Jämtlands historia förlorar sig i den gråa forntiden. Dess gynnsamma
jordmån har gjort det tidigt befolkadt, och minnen både från stenåldern och
bronsåldern har man funnit i dess jord. Några märkliga runstenar
förekomma äfven. Och flera af landskapets kyrkor leda sin uppkomst tillbaka
till kristendomens första dagar. Någon stamolikhet mellan jämtarne och
grannlandskapens inbyggare är ej utrönt, och något stöd skulle i alla fall ej
däraf kunna hämtas för lösningen af den frågan, om dess förste bebyggare
kommit från sydost, nedifrån Sverige, eller från Trondhjemsbygden på andra
sidan fjällen, ty folkmålen i norra Sverige och större delen af Norge höra
till samma dialektgrupp. Men att tidigt en rätt liflig samfärdsel ägt rum
mellan tronder och jämtar, är otvifvelaktigt, och detta förhållande innebär
förklaring nog till att Jämtland (tillika med Härjedalen) under så långa tider
räknades till Norge och först 1645 införlifvades med Sverige. Som
gränsprovins, fastän beläget så högt upp åt norden, undgick det ej härjningar och
krigiska infall under de långa orostiderna, ,och här och hvar, både i
landskapets västra del och dess sydöstra, träffar man skansar från denna tid.
Härtåg öfver fjällen, mest från svensk sida, ha esomoftast förekommit,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>